Fortfarande ser vi idag att det finns samhällen där arbetarna helt är utlämnade till arbetsköparens godtycke. I Europa kunde arbetarnas villkor förbättras gradvis tack vare facklig organisering och socialdemokratins framväxt och insteg i parlamenten. Förutom skäliga löner vann man också möjligheten att ordna sociala villkor, boenden, offentlig vård, skolgång, pensioner med mera. Varje steg har varit ett resultat av vunna förhandlingar, av majoriteter i fullmäktigen och riksdag. I den fackliga organisationen och i de politiska organisationerna utbildade man sig och lärde sig föreningsdemokratin, viktiga kunskaper när man också fick ansvar för offentliga åtaganden. Ännu idag är arbetare i många länder berövade denna sin chans till utveckling eftersom fackföreningarna aktivt motarbetas av arbetsköparn, ibland så till den grad att arbetsköparna hyr beväpnade gangstergäng för att förfölja och till och med mörda fackliga aktivister.
Om man inte lever i diktaturer där hela statsapparaten är till för att skydda de styrandens intressen och den fackliga organisationen är obefintlig eller en skenapparat för staten.
I vårt samhälle lever vi långt från de villkoren, men rättslösheten har börjat sprida sig, anställda som hindras teckna kollektivavtal finns. Framför allt finns det en osäker arbetsmarknad för unga där korttidsantällningar är normen och du vet inte om du får komma tillbaka om du börjar intressera dig för ett fackligt engagemang.
Samtidigt pågår i denna sena kapitalismen en utveckling där arbetsköparnas position gentemot arbetarens blir något försvagad genom att arbetaren allt mindre blir en utbytbar kugge i maskineriet. De företag som inte är sysselsatta med de enklaste av varor och tjänster är beroende av den anställdes kunskapskapital för producera mervärden som är intressanta för konsumenter/marknader. Detta leder naturligtvis till att många i ungdomligt övermod tycker att det där med facklig organisering är helt obehövligt eftersom de kan plocka sina löner från sin arbetsköpare ändå. Men arbetsköparna är inte heller intresserade av en försvagad styrkeposition och söker hela tiden utvägar för ersätta levande kunskapskapital med automatiserad intelligens eller billigare kunskapskapital i tredje världen. Därför borde varje arbetande se till hela arbetarklassens intresse och förbli organiserad för att maximalt förhandla om fördelningen av vinster och löner.
Hela detta stycke blev skrivet mot bakgrunden av centerungdomarnas löjliga clownkampanj som beskrivs bäst i nedanstående länk:
http://dagensarena.se/ledare/centern-ar-ett-skamt/
Seppo Laine (V) 