Ifall någon skulle ha missat boken ”Jämlikhetsanden” av Richard Wilkinson och Kate Pickett så skriver jag om den igen.
Den visar på i reda siffror att samhällen som låter en stor del av sin befolkning finnas i fattigdom också är sämre samhällen för alla. Att åstadkomma en hygglig tillvaro för alla inklusive sjuka och arbetslösa är en viktig uppgift för politiken, det är bara vi tillsammans som kan sätta upp regler för en hygglig tillvaro i samhället. Det duger inte med huvudlös underkastelse för kapitalets behov, den springer efter sina egna regler, plundrar resurser för vinst vart den drar fram. Vi har vunnit anständiga löner, arbetsvillkor, gemensamma försäkringar för sjukdom och arbetslöshet genom politisk kamp, genom att tukta kapitalets framfart. Vi har genom lagar skyddat naturresurser från exploatering, fast man kan diskutera hur långt vi nått och om det borde finnas mera skydd. Men den blinda kvartalskapitalismen plundrar fortfarande vår planet, vi människor måste tillsammans hitta ett hållbart sätt att leva på klotet.
Först två recensioner om boken:
http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article6495857.ab?sms_ss=facebook
http://www.expressen.se/1.1948163
En blogg som tar upp bra ämnen och reflekterar precis som namnet lovar, i denna artikel är det med en referens till Wilson&Pickett:
http://reflektionerochspeglingarii.wordpress.com/2010/10/25/slutet-pa-en-era-eller-stravan-efter-balans-eller-om-att-kanna-sig-valdigt-ensam-i-sin-syn-pa-fenomen-i-samhallet%E2%80%A6/
Och en till debattartikel om Wilkinson&Pickett, som ger en bakgrund till varför de lämnat högerns lögnaktiga debatt och numera bara diskuterar i akademin.
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article7697369.ab
Man hade kunnat önska sig en svensk jämlikhetssajt av samma dignitet som drivs i England kring boken och dess slutsatser och fakta.
Seppo Laine (V) 