Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Intressen’ Category

Dagens första länk är till en kolumn där Thomas Bodström skriver om borgarnas kanintrick. Först gömmer man en kanin i hatten och sedan när man drar upp den så är den bra mycket mindre än den man stoppade i hatten. Ingen borgerlig tidning har hittills kommit på att berätta om kaninen som först stoppades in i hatten innan en ny klen stackare drogs upp. I vår kommungrupp hade vi roligt åt detta hat-trick (fick till ett kul replikskifte kring komvuxpengarna när hälften av det man dragit in dök upp som satsning), men det är lite svårare att ha kvar humorn när borgarnas ledamöter i fullmäktige står och trumpetar om regeringens malätna och utmärglade trollerikaniner.

Börsen
Mycket rubriker handlar om räntor och börser men sällan får man något riktigt vetande. Nu läste jag att tydligen började man planera avvecklingen av de gamla AP-fonderna 1994 och köpen på börsen ska ha startat kring 2000. Alltså borde det finnas en kurva för börsen att studera med start från minst 1998 tills idag för att få syn på hur mycket luft de stora köpen har blåst på börsvärdena. Det är fullt möjligt också att de vinster som gjordes har hämtats ut redan. Jag har inte haft tid att titta så mycket, men har ju noterat att flera stora företag är värderade 2-3 gånger sitt börsvärde, några ser ut att en vinstnivå och tillväxt som kan motsvara de framtida förhoppningarna men det nog svårt att veta hur många som står sig.
Det märkliga var det jag läste om veckan efter de stora börsfallen att småsparare fortsätter att sälja aktier… Varför i hela fridens namn gör man det? Har man lånat till dem och lösa lånen innan det går åt pipan? Det begriper jag bara inte varför någon som satt en slant på aktier skulle sälja när de betalas som lägst. Om man inte har varit med när kurserna jagades upp av AP-fonderna och fortfarande har kursstegringar att hämta hem?
Noterade också att det hade varit kul att veta vilka aktier Affärsvärlden tänker tipsa om innan tidningen trycks, verkar fungera som kurshöjare det med…
Det är verkligen dags för Tobinskatter.

Kommentarer
Veckans snackis har också varit att tidningarna till slut tar sitt redaktionella ansvar och inte låter toktrollen härja fritt i kommentarsfälten. Nu kanske man kan läsa kommentarer med behållning från att ha undvikit dem för att inte de ohjälpligt panndöda 2 procenten av befolkningen ska förstöra dagen för en.

TV
Är juryn för hård? Lite underhållande är det ju med hårda sågningar. Men jag tycker det är fel att uttrycka sig så hårt till de unga människor som väl ändå behöver någon slags vägledning som är uppriktig på vägen. Jag menar plockar man inte en enda ton rätt så är chansen lika stor som för smör i solsken att överleva som mainstream sångartist. Men samtidigt så har vi sångartister som kanske inte sjunger skönt men personligt. Jag tycker i vart fall att det är roligt att uppleva alla talanger och se deras glädje när det funkar för dem. Formatet för TV 3 satsning i området är betydligt svagare, vem orkar se det träliga TV-programmet med sina ändlösa upprepningar efter reklamavbrotten? Det är lite uthärdligare på webben där man gå direkt på uppsjungningarna inför den anonyma juryn. Men utslagning och konkurrens är stilen, vem hittar på ett format med underhållande samarbete?

http://www.aftonbladet.se/ledare/gastkolumnen/article13574488.ab

http://www.aftonbladet.se/ekonomi/article13575394.ab

Read Full Post »

Många har kommenterat Steve Jobs avgång som VD för Apple. Han ska i framtiden enbart vara styrelsens ordförande och VD-skapet övertas av Tim Cook. Det finns många historier om Jobs som chef, några handlar om att det bara är ”för mycket” med rastlös energi och koleriska utbrott, andra vittnar om att han lägger sig i varje liten detalj av Apples produkter. En historia läste jag nyss om hur han väckte upp en anställd på en lördagsmorgon för att be denne ta itu med att den gula gradienten på det andra o:et i Google var fel på ikonen i iPhone…
Att Apple är intensivt upptaget med form och design ser man på deras produkter och det upplever man med fingrarna också. För mig förefaller det märkligt att Apples framgångar med design påverkat marknaden för grå och svarta burkar så väldigt lite. Fast någon enstaka PC-modell har jag tyckt var snygg också.
Men jag skulle komma fram till rubriken, jag tror inte framgången för Apple finns i formen eller prylarna i sig, utan det som händer i en användares huvud när man arbetar med Apple produkter. Det är här den noggranna bevakningen av användarupplevelsen belönas och i de flesta fall klistrar användaren till Apple produkten. I några få fall har jag upplevt det angenäma flödet av saker som finns på rätt ställen och fungerar som man tänker med en Win-PC, men oftast inte.
Det skapar en tillvänjning och tillit till produkten utöver det vanliga. Fast jag kan tillstå att den kedjan av tillit var bruten ett tag i undantagstillståndet mellan system 9 och 10. Då tänkte jag att nästa hemmadator blir en XP-maskin, fast jag hade en bärbar på jobbet med MacOS 8.6, en otroligt pålitlig arbetshäst. Men så blev fusionen mellan Next och system 9 klar. När det var dags för mig att byta dator så var också 10.2 klar, ett operativsystem benämnt Jaguar, den första riktigt elaka katten i en serie av förträffliga kattdjur som jag hållit mig till sedan dess.
Frågan är då om Apple kommer att lyckas behålla sitt fokus på användarupplevelsen utan en manisk Jobs. Det svåra med forskning och utveckling är att sålla fram den idé som kommer att bära ända fram. Även Apple har en rad av misslyckade lanseringar tidigare bakom sig och emellanåt har idéerna och produkterna spretat åt alla håll samtidigt. Är Tim Cook mannen som håller idéflödet i en framgångsrik fåra? Det kan bara framtiden utvisa. För de närmaste tre åren lär det finnas en stig att följa för produkter som redan finns i portföljen. Men det finns ingen anledning att underskatta konkurrensen. Rätt som det är tar en stor datortillverkare Ubuntu under sina vingars beskydd och börjar pumpa marknaden med samarbetsmaskiner… Eller så händer det andra dramatiska utvecklingssprång utanför Apples stängda fabriksgrindar. Men än så länge tycker jag att konkurrensen ser ut som sengångare i dammet från snabba och smidiga Applekatter…

http://macworld.idg.se/2.1038/1.399993/detta-blir-effekterna-av-jobs-avgang

http://arbetarbladet.se/ledare/1.3846452–ar-pa-jobbet-och-ar-full-

Read Full Post »

Broadway är en väldigt lååång gata.

Fotona från resan lär inte bli klassiker i fotokonsten, men det är mina alldeles egna bilder från en stad som känns väldigt väl dokumenterad i bilder. Det första med att resa till USA är att ansöka om en inresehandling, förut lär det varit ett mera omfattande dokument, men numer a går den mest ut på att du ska försäkra USA-borna om att du inte tänker medföra smittsamma sjukdomar, droger eller utföra kriminella handlingar…
Sedan är det en alldeles väldigt lång flygtur, men den går den också. Sedan är du där och dyker upp från Pennsylvania station mitt i natten och tittar förundrat på ljusen och skyskraporna, gatulivet och känner en fuktig matta av +27 gradig New York luft omsluta dig.
En taxi till hotellet och sömn för att orka med nästa dag. Jag tar upp kameran för första gången vid gatuhörnet till hotellet.
Det är inte lätt att smälta och sortera alla intryck från första stund. Notera skylten DR till höger i bild. Där finns alltså ett 24 timmars öppet apotek, inte förräns resans sista dag insåg jag att de även sålde livsmedel och var som vilket snabbköp som helst. Kunde sparat några långa promenader till en 24 timmars öppet längre bort…
Men jag tror på att ramla omkring och upptäcka på egen hand, men vi hade skaffat oss New York pass och skulle leta begivenheter under tre dagar. New York passet avråder jag ifrån, den kostar mycket och du ska vara en turist som med tysk grundlighet avverkar sevärdheter på minuten för att få valuta för pengarna. Man slipper köer för biljetter, visst, men istället hamnar du i köerna för kortpassering, något kortare förvisso, men likafullt kö. För inte finns det några automater där man bara drar kortet och sedan är inne. Det tar dessutom ganska lång tid att skaffa sig fram mellan sevärdheterna och gatulivet och affärerna vill man också se. Däremot kan man rekommendera en tur med de öppna sightseeing bussarna, gärna en dag utan jättestark sol, det var trevligt att skaffa sig översikt med en sådan rundtur.
Köer kan det finnas gott om till sevärdheterna i New York, jag och sonen hade en bra tajmning där. Vi tog Empire state en lite mulen sen eftermiddag och seglade igenom miltals med avsnörningar för köer… Och vi trillade in på en kort kö till naturhistoriska, när vi kom ut igen ringlade en lång kö längs hela gatan…

 

Read Full Post »

Jag har en mapp avdelad för nyhetsbreven från Smartson. Då får man information och testöversikter för diverse pryttlar. Ibland går ett företag ut frågar efter testpiloter för nya produkter, ibland svarar jag på sådana förfrågningar. Jag fick vara med och utvärdera Experts satsning på Canvasfoton till exempel. Nu letar HP efter några testpiloter för deras senaste notebook, jag hakade på eftersom jag borde lära mig Windows 7 och det kan bli intressant att se hur väl en notebook står sig i jämförelse med min Airbook.
Nu ska man ha anmält sig före 4 maj, men dagen är inte slut än, sidan fanns kvar:
http://smartsontestpilot.se/hp-pavilion/bli-testpilot/

Här länken till Youtube videon med datorn, jag har inte lyckats bädda in något tidigare, (kanske fungerar nu, WordPress blev uppgraderat nyligen) i den WordPressmall jag använder för denna blogg, ska prova men antingen ser ni en länk eller en bildruta här nedan:

http://www.youtube.com/watch?v=2AflyOtx5oA

Read Full Post »

Det är inte så ofta jag hinner med något skönlitterärt nu för tiden. Men nu fick jag slukat några volymer, mest för att de var ganska tunna böcker. Då var desto roligare hitta en litterär kvalité av sådan art att jag gärna vill rekommendera böckerna och författarna vidare. Först ut är
Daniel Woodrell vars ”Fel sida av järnvägen” och ”Gryningen kommer aldrig åter” finns på biblioteket. Författaren hittade jag via en filmrecension av ”Winters Bone”, en filmatisering av boken med svenska titeln ”En helvetes vinter”. Filmen rekommenderades och även genren country noir omskrevs. Det tyckte jag lät intressant. Och det satt mitt i, skildringarna från den amerikanska landsbygden var tätt och intensivt skrivna. Den andra författaren Wells Tower hade bibliotekarierna satt fram och den lockade så att den fick följa med hem. Jag tänkte faktiskt att förlaget Brombergs brukar ha bra böcker när jag föll till föga för den…
Och det var inte fel, hade Towers varit med på min kurs i creative writing hade han blivit kursetta direkt, mera ”don´t tell, show” har jag nog inte läst på ett bra tag.

http://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?search_word=Daniel+Woodrell&language=&ac_used=no

http://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?search_word=Wells+Tower&language=&ac_used=no

Read Full Post »

Länk till spellistan på Spotify: Seppos tidiga musikinfluenser

I en tidig skolklass, troligtvis i Billesholm, så hade vi tema om olika länder, jag gjorde väl något om Finland. Men det speciella var att fröken hade tagit för sig att ta med en LP (eller band) med Jean Sibelius Finlandia stycke och jag tog till mig Finlandia så helhjärtat som bara ett barn kan. Långt senare var det den första egna LP:n jag fick.
Vi hann bo i miljonlägenheten nåt år innan en enkel resegrammofon hamnade i hemmet, världens värsta stereo…
Föräldrarna hade också fått en binge singlar av morfar och mormor, de gick naturligtvis varma.
De följande tre låtarna är från den tiden, Puhelinlangat .. (ungefär, telefonledningarna sjunger..), gillar fortfarande upptempot i denna. Nästa artist är en ikon i den finska musikvärlden en slags underdog som Eddie Meduza men han hade  mer mainstream texter. Sången berättar om arbetarens lördag, klockan fem till bastun och klockan sex till finkan… sedan kommer jobbveckan…
Tapio Rautavaara hette artisten på många av singlarna, en röst som passade den finska själen.
Med tiden hamnade det fler stora blanka LP och singlar i hemmet, singeln med Sofia dansar gogo, fick snurra när jag och kompisen uppnått ett visst intag av alkoholhaltig dryck. Kan avslöjas att det inte är en låt jag återkommit till så många gånger.
Med tiden blev engelskalektionerna så många att det började sitta och man kunde förstå texter och särskilt humor samt satir på engelska blev skojigt eftersom man förstod orden.
”They´re coming to take me away ha ha” blev ofta använt, senare hittade engelskaläraren på att introducera Tom Lehrer för klassen. Det är jag tacksam för fortfarande.
En kväll drogs jag med av mina skolkamrater på något jag  inte visste vad det var, men vi hade en kul stund i kyrkans lokaler, naturligtvis var det konfirmationsskolan jag drogs med i då. Vi hade ett mycket trevligt gift ungt par som handledare i den andliga utbildningen. En gång fick jag ta med vår resegrammofon och spela upp Jesus Christ Superstar på den. Den var nog den första musikalen satt något avtryck och som jag minns. Och den spelade även vår musselärare, en herre som hade lyckats övertala rektorn till inköp av en bättre högre klassens stereo till skolan.
Där stimulerades musiksmaken i flera riktningar än en, tråkigt nog fanns elever som hade svårt att öppna öronen för mer än det man gillade just då, jag vet inte om de hittade mera musik senare. Men  mer om musselärarens influenser senare.

Med tiden förstod jag  att maskiner man lyssnat på genom sin barn och ungdomstid låtit apa utom maskineriet på högstadiets musiklektioner. Det är väl att öronen är vårt mest opålitliga organ och att tolkningen utförs i huvudet på den som lyssnar, en taskig kassettbandspelare kan då ändå vara en musikförmedlare av rang…
Även jag studerade på gymnasiet och hamnade i Nicolaiskolans, antagligen historiskt, rödaste klass, den dominerades totalt av ett kompisgäng från ungvänstern. Jag anslöt mig till dem senare och hemma började plattor med Hoola bandoola och Nationalteatern och Norrbottens Järn att snurra.
Bo Hansson är en kombination av proggen och mitt andra spår i livet då, jag hade hittat sciencefiction litteraturen och slök allt i min väg, i gymnasiet hade jag tömt allt svenskspråkigt och då började läsningen av sf på engelska.
Jag letade efter all sorts musik som kunde vara intressant, Tasavallan presidentti hade jag på kassettband som kördes många gånger, LP:n med Ravi Shankar var bland de absolut första LP jag köpte, i en reaback med cutouts fanns den.
I övergången till vuxenlivet kom punken, Sex Pistols/Iggy Pop var hett medan jag gjorde lumpen. Runt där någonstans hittade jag finsk punk, en del bandades till lillebror, han påstår att det förändrat hans liv…
Efter lumpen kunde jag flytta till eget boende, hade jobb och kunde fördärva slantarna på sf, LP, böcker och sprit efter bästa förmåga.
Där började samlingen byggas ut även med klassisk musik, och lite mer udda musik på förslag från vänner, Henry Cow fick jag först på band från Erik A. Senare kom jag över  Henry Cows LP:n. Och nånstans där medan jag tycker att jag var ganska ung i världen dök de första CD:na upp, och de lät för jävliga i början, så jag fortsatte samla LP. Med tiden utvecklades CD:tekniken, jag kunde inte längre höra skillnad i A och B lyssningar med likvärdiga spelare för LP och CD. Då började jag hitta CD:n med musik som jag velat ha för att jag hört dem för länge sedan och alltid tänkt, det skulle vara roligt att ha dem själv. Den första av det slaget jag fick köpt var musselärarens (här kom han) skiva med Crosby Stills Nash and Young som han ofta spelar låtar från för oss i klassen. Han får var skyldig till Pink Floyd med…
Afzelius första skivor var inte min hemmahörna då, dubbel LP:n ”Danska nätter” var nog den som satte honom på hyllan ordentligt. När  Clash dök upp så var de favoriter från första stund.
Och till slut M A Numminen, som jag bara uppskattat allt mer med tiden.

Naturligtvis har det varit mycket annat på vägen, men de här styckena har vägt lite mer än andra av olika skäl.

Read Full Post »

Faktoider

Ibland har man för sig något som man hört eller sett och som blivit kvar som fakta, något som verkar troligt men inte är av den vikt att man undersöker källorna närmare. Jag lånade hem boken Faktoider en gång och upptäckte ett par saker i garderoben som man trott på mer eller mindre, men som visade vara en faktoid. En information om ett sakförhållande som är fel men ändå upprepas och gungar runt i det människor förmedlar till varandra.
Kajsa Warg var inte ursprunget till ”man tager vad man haver”, var till exempel något man tog för ett oomkullrunkeligt faktum, och tror faktiskt att jag tidigt i en skolbok läste om Alströmer som tog hit potatisen.. och så vidare. Det var lite kul att jag hade koll på några av faktoiderna i vart fall.
Boken finns som pocket, finns på biblioteket och numera på nätet med, kolla hur mycket faktoider som skvalpar runt i din skalle…

http://www.faktoider.nu

http://www.bokus.com/bok/9789172321410/faktoider-forsanthallna-osanningar-halvsanningar-och-missuppfattningar/

Read Full Post »

Som Mac-skadad datoranvändare tänker jag varje gång jag läser om havererade datorprojekt, ja se där, Windows-folket har härjat igen…
Jag har arbetat med så många snygga välfungerande Mac-program och stött på många skadskjutna usla översättningar från windowsprogram till Mac-miljön, så det är lätt att få de idéerna. Jag har fortfarande inte fått upp min tappade haka från golvet beträffande några alldeles färska programtillämpningar i Win-miljö, jag stött på. Jag bara gick omkring och trodde att Filemaker har satt standarden för databasutveckling i hela datorvärlden..
Men så var det ju inte.
Här är en kul illustration på hur det kan bli med projekt:

http://www.projectcartoon.com/cartoon/2

Den här texten föranleddes nog av artiklarna om, ja vad var det nu igen, det har jag ju glömt…

Och jag vill inte på något förminska de insatser som görs av duktig Winfolk, det har jag ju stött på många gånger med, någon gör läckra PHP sidor, några gånger har jag stött på väldigt trevliga Win-program, och för spelfolk finns det en massa saker som de trivs med…

Men som sagt, man stöter på saker som gör att jag undrar över om det överhuvudtaget hänt något sedan 1991…

Read Full Post »

« Newer Posts