Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Intressen’ Category

Nu som 50 plussare kan jag konstatera att det bara finns två titlar som jag med säkerhet kan säga att jag har, eftersom jag har papper på det. Det första är ett TYA-bevis på att jag klarat urbildningen till truckförare. Efter några år på fabriken fick jag tillfället att vara med på en kort kurs när fabriken behövde fler truckförare. Fick till och med jobbet som truckförare sedan. Det var en oerhört rolig och intressant upplevelse. Jag blev ganska förtjust i min truck, vi körde för nåt man hittade på som kallades för truckcentralen, som kallades ut på olika jobb via kommunikationsradio. Jag körde Clarktruck och naturligtvis var de som körde Datsun det andra laget. Kanske kan det bli fler berättelser från det värvet senare, men nu över till papper nummer2, examensbeviset som berättar att jag fått en filosofiekandidat examen från högskolan i Gävle på Media och kommunikationsprogrammet.
De flesta av mina studiekamrater från gymnasieklassen försvann iväg på olika universitetsutbildningar, men jag visste inget om nåt sådant som arbetarunge. Långt senare fick jag koll på vad man gjorde på ett universitet och började se mig om möjligheter att ta del av det. Gick någon kurs i Lund på distans och senare en termin antropologi och en termin finska, det gav mersmak och jag väntade på fler möjligheter att komma in och läsa mera. Högskoleproven var ett genombrott för mig tillsammans med allmänna behörigheten från yrkeslivet.
Jag gjorde 20 år på fabriken i byn, större delen av tiden som fackligt aktiv i klubbstyrelsen, provade på treskift, jobbade mest tvåskift och en period på ständig natt. Genom fackklubben blev det rätt mycket facklig utbildning, gjorde en veva som som studieorganisatör, var skyddsombud och försäkringsrådgivare. Det var lärorikt och intressant att försöka vara arbetskamraterna till nytta genom rådgivning och arbete för att förbättra arbetsvillkoren. Det var lärorika duster med arbetsledare, VD och andra. Det kan ju bli mer om det livet senare också.

http://www.tya.se/home/truck-och-maskin/registrering-av-truck-och-maskinforarbevis/intyg-och-bevis-for-truck

http://sv.wikipedia.org/wiki/Filosofie_kandidat

Annonser

Read Full Post »

Sommarkultur

Läste en recension av Willy Vlautins bok, gillade det och reserverade hastigt några på stadsbiblioteket.
I fredags började jag med ”Motellivet” på Harnäsbadet. Sedan avverkades alla tre under lördagen, ”Norrut” och ”Lean on Pete”. Det är kärnfulla, korta och effektiva berättelser från det fattiga USA som oftast bara är bakgrund i övrigt berättande från USA. ”Norrut” boken har en medföljande CD-skiva med musik till boken. Författaren Willy Vlautin är medlem i rockgruppen Richmond Fontaine utöver sitt författarskap.
Det var väldigt trevligt att läsa skönlitterärt som omväxling.
Nu har jag också hunnit med att lyssna på CD-skivorna jag köpt före semestern, skaffade mig ett eget ex av Amanda Jenssens ”Hymns for the haunted”, jag blev positivt överraskad av henne när jag lånade den på biblioteket tidigare. Täta arrangemang med en hes vacker röst, i enklare anlägg kan inspelningen låta väl skarp på s:en, men annars är ljudbilden ok.
Trillade dit på First Aid Kits ”Stay gold” med. Systrarnas stämsång och arrangemang låter sig spelas mer än en gång. Strax före semestern ramlade Paul Heaton & Jacqui Abbotts ”What have we become” genom brevluckan, direktimport via nätet eftersom jag inte hittade någon annan som hade den. Den kan bli en riktig favorit. En som fått snurra rätt ofta på CD-tallriken är Ry Cooders live CD med Corridos Famosos, en inspelning som får fram en härlig livestämning från konserten med en publik och ett band som verkligen är på G.
Luxmans uråldriga CD-spelare verkar få stanna på hyllan, den är bäst hittills av fynden från Tradera. Nu gäller det att avyttra de som blev över, nån som behöver en riktigt bra CD-spelare?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Willy_Vlautin
http://www.thisisfirstaidkit.com/
http://www.whathavewebecome.net/
http://www.nonesuch.com/albums/live-in-san-francisco
http://www.amandajenssen.com/
wpid-skacc88rmavbild2014-07-15kl-15-25-26-2014-07-15-14-57.png

Read Full Post »

Med anledning av att Apple fyller 30 år så tänkte jag berätta min historia. De som känner mig vet om att jag har ett stor passion för äppelburkarna. Min datorhistoria började med kurser i Basic, ett enkelt programmeringsspråk, som fackklubben i Billesholm arrangerade med ABC 80 datorer. Jag blev biten av datorn, och forskade kring vad man skulle skaffa och vad man kunde göra med dem. Och då i början av historien var det inte särskilt mycket… Men så hade jag en arbetskamrat som var en av de första köparna av en avancerad Mac i Sverige. Jag hälsade på hos honom och bekantade mig med hans projekt som gick ut på att göra animationer av 1000 drömmar, han nedtecknat under en tid. Kommer ihåg att jag senare spelade en hel kväll med SimCity på hans dator. Det var den första impulsen till att Macen hade sin grej på G. Syrran hade då redan, som den värsta prylfreaken hon är, skaffat sig en PC, som jag också testade. Men alltså, MS-dos var inte något det gick att göra något kul med.
Men så gick tiden och en dag gick jag info-medialinjen på Brunnsvik i Ludvika 1990-1991 och de hade en grafisk studio med Macburkar. Där tändes gnistan på riktigt med Pagemaker, många många kvällar tillbringades i studion med att förstå Pagemaker och arbete med tidningar. Jag var en av dem som snappade det extra fort och hjälpte många med sina grejer.
Och sedan var jag fast, med Macen funkade det bara. Men det kom en ganska lusig tid med Apple också i skiftet mellan system 9 och OS X, efter 8.6 var det en jävla resa till 9.2.  Nu var 9.2 inte helt modern heller, men då läste man om Win 2000 och hoppades på en bättre framtid ändå. När Winfolket fick sitt XP så var de glada och Win hade skuttat fram nånstans i närheten av MacOS, såpass att jag funderade på att emigrera vid bytet till nästa dator.
Men Steve Jobs återvände till Apple och steget till ett modernt operativsystem togs med den Unixbaserade OS X. När jag fick jaguarkatten i min äppelburk fanns det ingen tvekan kvar, nu var det riktigt roligt igen och det har det faktiskt fortsatt att vara. Fast jag svär över lite smågrejer som verkar trängt in från Win-sidan då och då…
Forfarande är det så att jag de som på min inrådan köpt Mac, inte hörs av efter några insatser för support, medan de som jag hjälpte köpa Winburkar en gång bara kom igen med ständigt nya problem…
Faktiskt älskar en del sina macar så att man bara får en arg väsning till svar på förslaget att ta ifrån dem burken för att fixa nåt fel…
Så jag har droppat Winsidan helt och har bara ett snett leende till övers för dem sitter i klistret…

http://www.theguardian.com/technology/2014/jan/24/apple-mac-30-years-on-memories-of-an-early-adopter?CMP=fb_gu

Read Full Post »

Tänkte skriva några rader om sommarens läsning. Brukar avverka några deckare, gärna någon på finska för att inte tappa språket. Seppo Jokinen skriver om en kommissarie Koskinen i Tammerfors som dessutom bor i förorten Hervanta. Förutom att vara relativt habila deckare så är det skoj med en bok som har handlingen i min födelsestad. Dessutom bor modern i just Hervanta så stadsdelen är bekant. Jag lägger en länk till Hervanta nedan, för den stadsdelen är rätt intressant ur stadsplaneringssynpunkt med, i vart fall den bebyggelse som stadsdelen började med. Här har man byggt in höghusen i levande skogsområden och låtit de höga träden bli kvar på innergården, busslinjerna är dragna så att man ska kunna lätt ta sig in till centrum med buss och man har ett centrum med serviceinrättningar. Men tyvärr har den senare bebyggelsen blivit väldigt tät och det kommersiella trycket har berövat en del av charmen för området.

Boken om vinet och miljön studerade jag lite översiktligt, men den hade bra information om vad som rör sig i odlingsvärlden när det gäller ekologiskt, biodynamiskt och naturligt vin. Får väl se om jag hittar biodynamiskt eller naturligt vin i bolagets sortiment. Det trevliga är att flera tillverkare månar om att använda så lite gifter som möjligt fast de inte anser det värt att ta licensavgiften för att tillhöra en kontrollerat märke. På Siljabåtarna finns det ett vin som annonserar sig som naturligt på etiketten och ska vara utan tillsatt svavel, nu hamnade tomflaskan i återvinningen innan jag kom mig för att rita ned namnet, men är man på båten borde den gå att hitta…

Haruki Murakami var en väldigt trevlig bekantskap. Hans noveller har ibland en dragning åt sciencefiction i temat, men är också mänskligt allmängiltiga men en alldeles egen berättelsevärld. Verkar vara skickligt översatt med, för språket har en alldeles egen atmosfär. Novellsamlingen måste vara en lagom smakbit innan man ger sig på hans romaner.

Den tyngsta läsningen var Svetlana Aleksijevitjs böcker. Hon har gjort en unik insats genom att söka om de kvinnliga åldringarna från andra världskriget och inte bara gjort ytliga reportage/intervjuer utan ägnat stor tid för att komma nära inpå och komma till kärnan av kvinnornas upplevelser av kriget. I den officiella historieskrivningen har ganska lite uppmärksamhet riktats mot den insats miljoner kvinnor gjorde. Det grymt vilka uppoffringar människor både gjorde och var beredda att göra. Och fruktansvärt hur Sovjetmaskinen till tack för uppoffringar och insatser bara slukade ned människor i svarta hål, till läger och död. Men det är en mycket nyttig påminnelse om vilka det var som med envishet och oerhörda umbäranden malde ned fascisternas våldsmakt.

 

http://hervanta.fi/

semesterbok2

Read Full Post »

Morfar var med i Finlands två krig under andra världskriget. Han var med artilleriet. Det första var anfallskriget som Sovjet gjorde för att säkra sin gräns, men som upphörde och stod still när Sovjet fick Hitlers invasion på halsen. Det andra var fortsättningskriget som Finland inledde för att vinna tillbaka de förlorade områdena från Sovjet. I de senare fallet fanns det tyskvänliga strömningar som drömde om ett återupprättat Storfinland…
Genom Finlands historia och morfars aktiva tjänstgöring har jag under åren intresserat mig en hel del för militärhistoria och då särskilt 2:a världskriget. Det intresset ledde till en aktiv tid som spelare av historiska krigsbrädspel. Första spelet någonsin handlade om Rommels kampanj i Nordafrika, några av de sista om nån av engelsmännens bataljer med fransmännen under tidig medeltid…
Studierna gjorde mig allt mer övertygad om att krig var en väldigt meningslös historia som bara tar fram människans värsta sidor. Men naturligtvis ingår all krigsmaskineri i ett ekonomiskt system och kopplingen mellan ekonomin och krigsapparaten blev med tiden intressantare att studera.
Hur som helst orsaken till jag överhuvudtaget börjar tjata om ämnet är att jag har läst en intressant bok, ”Bakom Röda arméns linjer” av Mikko Porvali. Den handlar om finska fjärrpatrullens sista uppdrag Operation Hokki. Fjärrpatrullerna var sabotagestyrkor med avsikten att störa fiendens operationer på deras hemmaplan, en gerillataktik helt enkelt.
Fjärrpatrullernas krigsdåd har helt egen litteraturgenre i Finland med ett stort antal tämligen enkla spänningsromaner, vad jag förstår, mer eller mindre anknutna till verkliga händelser. Men denna bok är en historisk dokumentär, författaren har intervjuat de få kvarlevande han hittat och fått tillgång till historiska arkiv. Den torra sakprosan har han i och för sig levandegjort lite litterärt, så det är en rätt spännande bok. Krig på riktigt är misstag, fel och enstaka framgångar och däremellan trist slit med långa marscher, hjältar i äventyrsfilmer slås sällan ut av skavsår och undsättningen kommer alltid fram i sista minuten.. Boken ger en bra doft av de förvirrade uppgifter, besvärligheter, glädjeämnen, förskräckligheter som det riktiga kriget bär med sig.

Read Full Post »

Efter att ha skördat igenom en hög med serieböcker är det dags för riktiga böcker ett tag. Den första var ”Precis min typ” av Simon Garfield. En underhållande odyssé över typsnittens historia och presentationer av några av upphovsmakarna genom tiderna för de mest inflytelserika typsnitten.
Har man det minsta intresse för denna gebit som blivit var mans egendom genom datorerna är det en väl läsvärd bok. Men att det tränade ögat och kunnande krävs för att göra rätt och för att skapa nytt framstår skarpt, fast var och en kan ge sig i kast med typanvändning på ett sätt som var förunnat specialister under större delen av vår boktryckarhistoria.
En del av typsnittsfäderna var verkligen udda typer framkommer i boken. Jag hade stort nöje av den, och här får du alldeles fritt alla länkarna som nämns i boken:

Fonter:
http://www.adobe.com/type/
http://www.fontbureau.com/
http://fontfeed.com/
http://www.fonthaus.com/
http://www.fonts.com/
http://www.fontshop.com/
http://www.fontsmith.com/
https://www.fontfont.com/
http://www.google.com/webfonts
http://www.itcfonts.com/
http://www.linotype.com/
http://www.myfonts.com/

Formgivare:
http://www.barnbrook.net/
http://www.psyops.com
http://www.connare.com/
http://www.emigre.com/
http://www.typography.com/
http://www.lucasfonts.com/
http://www.typedesign.com/
http://www.davidpearsondesign.com/
http://www.ms-studio.com/
http://edenspiekermann.com/

Allmänna
Gissa om namnet är en ost eller ett typsnitt:
http://cheeseorfont.mogrify.org/play
http://eyemagazine.com
http://grafikmag.com/
Hitta ett typsnitt:
http://www.identifont.com/
http://ilovetypography.com/
Vilket typsnitt är du?
http://www.pentagram.com/what-type-are-you/
http://stbridefoundation.org/
http://www.tdc.org/
http://typemuseum.org/
http://typarchive.com/
http://typographica.org/
http://typophile.com/
http://www.wynkyndeworde.co.uk/
YouTube:
http://youtu.be/v-GQMCxLkAc
http://youtu.be/i3k5oY9AHHM
http://youtu.be/0i4PHqG4wdw
http://www.youtube.com/watch?v=mX2NnwUDrB8
http://youtu.be/f2d6q2oUJeY

Read Full Post »

När konkurrensen skärps föds det nya idéer. Bilbranschen trots att de är fullkomligt överens om att plocka konsumenterna på slantarna för överproduktionen så flyger koncept snart över mellan tillverkarna. Miljömedvetenheten är dagens tapet och de stora tillverkarna visar koncept och bilar som drivs med el. Nu söker Smartson testpiloter för Peugeot 508, din chans att få testa en ny bil under en helg. Därav blev det ett besök hos Peugeotsajten, lite överraskad blev jag, den var ju prydlig och hade lite av varje som det bör sig. Deras eget bilmuseum verkar vara värt ett besök.
Många av oss till åren komna minns Peugeot mest ihop med TV-deckaren Columbo som körde en 403-cabbe. De som själva ägt dem som begagnade bilar kanske inte är fullt så begeistrade i märket. Minns en Break kombi som fadern ägde ett tag, den förbrukade sin tid mest stillastående vid trottoaren, jag tittade under huven en gång och såg en fantastiskt intrikat gångväg för drivremmen… Själv har jag också haft en 309, jättekul bil när den funkade, men den hade ett märkligt fel på motorn som återkom trots några verkstadsbesök, antagligen för att den var byggd i England, vilken fransos går med på något sådant?
Testrecensionerna för särskilt småbilarna har varit strålande under en längre tid så naturligtvis hade en rejäl provkörning varit hur kul som helst.

http://www.musee-peugeot.com/Front/index.aspx

http://smartsontestpilot.se/peugeot-508/bli-testpilot/

Read Full Post »

Older Posts »