Undrar hur många precis som jag var helt ovetande om att kalkylerna för nya bostadsrätter innehåller avskrivningar som kan sträcka sig över 300 år? SVD har haft en serie artiklar som tydligen har sin begynnelse i att auktoriserade revisorer blivit bekymrade över ekonomin i nybildade bostadsrättsföreningar. Det är nämligen så att man gjort ekonomiska kalkyler för bostadsrätter som sträcker ut byggkostnaden för husen över 100 till 300 år. Det gör att månadsavgiften blir lägre och bostadsrätterna enklare att sälja. Vad jag förstår kan en rimligare kalkyl vara att man slår ut bygget på cirka 40 år. Grunden för att använda de längre avskrivningsplanerna är att man säger att de flesta byggnaderna finns kvar även efter 100 år. Men avskrivningar har ju också funktionen att bygga upp reserver med pengar för att kunna byta ut sådant som slits ut med åren. I dagens SVD kunde man läsa om en kritik mot byggena i till exempel Hammarby Sjöstad i Stockholm som konstaterades ha allvarliga byggfel från början som kostade mycket att ställa till rätta. Kritiken finns också mot att det byggs med för dålig standard så att husen kommer att behöva stora åtgärder långt före en livstid på 100 år.
Min poäng är att svensk bostadsnorm som man nu under lång tid gjort sitt bästa för att avveckla och minska på, betyder mycket för att byggherrarna ska hålla sig i skinnet och inte bygga med för dålig kvalité. Många miljonprogramshus är stadiga konstruktioner i grunden med vettiga ytor som glädjer sina hyresgäster. Tänk bara på de stadiga 50-tals köksskåp som nu många fastighetsägare vill riva ut och ersätta med dagens laminatsmäck. Den första avvikelsen från svensk bostadsnorm förargar mig fortfarande, då man slapp bygga köksskåpen upp till taket utan införde de värdelösa kontinentalskåpen som lämnar en dammsamlande yta överst mellan skåp och tak. Nu har väl det blivit en modevåg när skåpen igen byggs till tak, men många sitter där med kontinentalskåp.
Lönsamhetsjakten drabbar bostadsrätter
11/03/2014 av seppojl
Kommentera