I vår studiecirkel har vi pratat en del om den finansiella spekulationen som råder idag. Allt mindre av världens finansiella transaktioner grundas på att man byter verkligt arbete eller varor med varandra. Däremot finns det en livlig handel med utställda löften om framtiden i antingen sjunkande eller höjda priser. Det finns robottransaktioner på börserna som behåller ägande under delar av sekunder. Allt fler har börjat tala om en så kallad Tobinskatt på dessa affärsrörelser, i syfte att både stävja handeln men också att när den ändå förekommer dra in någon slant till gemensamma nyttigheter. Det är hög tid för att få en sådan skatt.
I studiecirkeln har vi också prata en del om hur kapitalägarna idag saknar investeringsobjekt i produktionssektorn, tvärtom kännetecknas världen idag av en viss överproduktion av de flesta nyttigheter. Därför riktar sig de enorma kringflytande finanskapitalen sitt intresse mot de verksamheter som vi äger gemensamt i offentlig sektor. Sjukhusvård. äldreomsorg och skolor blir investeringsobjekt, där finanskapitalets enorma rikedomar kan ta ytterligare en vända för att bli större genom att pressa ut några vinstkronor från våra gemensamma nyttigheter.
En del av inköpen i gemensamma nyttigheter finansieras så klart med lån från holdingbolag som återbetalas till en hög ränta. Men samhällsekonomiskt har ingen nytta uppstått. Jag tror att Andreas Cervenkas artikel nedan är en illustration till just detta. Trots ökande lånebördor så uppstår ingen ekonomisk dynamik.
Tänker man efter så framstår det som ganska klart, ingen ny ekonomisk aktivitet har uppstått när finansmännen köper sjukhus och skolor, de fanns ju redan där innan köpet. Inga nya jobb tillförs, tvärtom man brukar vilja spara in på personal. Det bara uppstår en skuld på materiella tillgångar som vare sig byggs nytt eller expanderas. I en del fall har ju nya skolbyggnader uppförts, samtidigt som våra kommuner står kvar med de lokalytor man redan hade. Samhällsekonomiskt har inget rationellt utförts.
Det framstår väldigt klart att vi måste sluta leka affär, satsa pengarna på infrastruktur och gröna innovationer, vi måste kämpa tillbaka löneandelarna från vinsterna som fallit tillbaka till 30-tals nivå. Vi ska helst införa en sextimmarsdag också så snart som möjligt, för att dela ut nyttan av produktivitetsvinsterna till gagn för hela befolkningen. Idag finns pengarna inom en totalt onyttig finansiell spekulationssektor som förr eller senare kraschar igen när man satsat på fel häst i spelet om framtida värden.
http://www.svd.se/naringsliv/andreas-cervenkas-kronikor-samlade_8437534.svd?sidan=15