Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for januari, 2013

Maten

Denna länk har legat ett bra tag i väntan på att jag skulle skriva en text till den. Johan Ehrenberg skriver mycket läsvärt om klimatfrågor och just denna handlar om maten. Det finns spännande idéer om stadsodling och om växthus på höjden. Det viktiga är att vi förmodligen kan klara en matproduktion för några miljarder människor till, men då måste vi göra något annat för att ordna distributionen av den. Även idag skulle vår mat räcka till alla, men ändå svälter människor idag här på vår jord. Kapitalismen förmår inte att fördela efter behov utan bara på grundval av köpkraft. Ska behoven sättas främst då behövs det en social ordning som vi konstruerar själva.
http://dagens.etc.se/kronika/utan-kak-kan-allt-kvitta
Se även:
http://www.plantagon.com/sv
http://www.hallbarstad.se/blogs/26-stadsodling

Annonser

Read Full Post »

Debattartikel publicerad i http://www.folkbladet.nu/348798/nanoteknik-och-1800-talet

Teknikens framsteg känns ibland svindlande. Läste nyss om att datorns processor kan göras ännu mindre och nå 150 Gigahertz i hastighet, vi talar idag om 2,5 till 3 Gigahertz. Inom många områden som robotteknik, solenergi, är utvecklingen hisnande idag och vi får fantasiväckande bilder från rymden. Man kan få för sig att ingenting kan vara omöjligt för vårt släkte, homo sapiens, att uppnå.

Men så råkar blicken falla på de ekonomiska system som driver runt världen idag. Plötsligt så får jag känslan av att medverka i en skämtteckning. Kapitalismen tog ordentligt fart på 1800-talet, dynamiska framsteg har stått som spön i backen och gör det fortfarande. Men vem är det som blir rik av all denna febrila mänskliga verksamhet? På ett märkligt sätt har allt mer ansamlats hos allt färre.

I Sverige tog fackföreningsrörelsen och socialdemokratin höjd på makten över kapitalet under löntagarfondsdebatten och misslyckades stort med att både förankra och få förtroende för en ganska beskedlig omfördelning av övervinster. Istället gjorde Svenskt näringsliv och den politiska högern ett rejält avstamp för en nyliberal ordning. En kampanj som tydligen fick fäste i socialdemokratin med.

Idag ser vi det som en väldig svårighet att föra samtal om ekonomisk demokrati och likaså försiktigheten i att hantera frågan om vinsterna i välfärdssektorn. Jag fick lära mig att skattepengar ska vara medel för att uppnå verksamhet medan pengar i företagande är ett medel för att vinna vinstpengar. Två helt olika förutsättningar för verksamheter för de organisationer man arbetar med. Devisen om skattemedel för verksamhet och medel för vinst finns fortfarande i läroböcker om politiskt arbete.

Men om vi någonsin ska kunna hantera de stora utmaningar vi står inför, utan kaos och krig, så måste en djupgående diskussion påbörjas om hur vi delar och byter arbeten med varandra. I den ingår frågan om hur man bedriver den offentliga sektorns arbete. Ska den delas upp i små vinstdrivande ekonomiska enheter som, i nära eller lite mera fjärran framtid, köps upp av större organisationer? Eller ska vi ska hantera offentlig verksamhet i effektiva monopol från början. Den far med osanning som inte medger att fria marknaden även den jagar monopolställningar med bekväma marknadsandelar och skalfördelar, samt lägsta möjliga overheadkostnader. Varför ska man då med nödvändighet avhända stora naturliga samhälleliga monopol dessa fördelar?

Om vi gemensamt behåller driften av den offentliga sektorn i det allmännas hägn så uppstår naturligtvis frågan, vad ska den gamla trötta 1800-tals kapitalismen göra med alla sina pengar? Innan de fick köpa upp skolor, sjukhus, allmännytta med mera, så kunde den utöver varuproduktionen roa sig med med investeringar i media och sedan IT. Men nu står mediabranschen inför ytterligare vågor av effektivisering och sammanslagningar, det finns inga nya fåror att plöja och man äger redan majoriteten av all privatägd media. Mediesektorn är säkert förankrad i en borgerlig hegemoni som rapporterar vad grindvakterna anser är lämpligt. IT då, ja, här har vi fortfarande en utvecklingspotential för nya projekt, men samtliga har den osäkerhet som riktig kapitalistisk dynamik skapar. Gammelkapitalisten sover tryggare på sin kudde om hen vet att pengarna är placerade i klassiska behov som finns där både igår och imorgon.

Idag finns det erfarenheter av vad genomförd ekonomisk demokrati kan innebära. Vi har kooperativa företag som drivs med aktivt deltagande av alla anställda som röstar om företagets viktigaste beslut. Jag tror att arbetarrörelsen åter kan föra upp frågorna om ägande, makt och deltagande i ekonomiska beslut på dagordningen om frågorna får starta från golven. Den absolut viktigaste principen för demokrati, är att de som ska delta i demokratiska beslut också får vara med om att diskutera och forma hur demokratin ska fungera. Det duger inte att man får färdiga förslag och får välja en representant via ombud.

De flesta verksamheter, vare sig det är varuproducerande fabriker eller tjänsteproducerande kontor, går runt tack vare ett lönearbetarkollektiv som tillsammans står för de värden som blir producerade. Skulle de fysiska ägarna försvinna över natten, så finns personerna som utför arbetet kvar. Dessa lönearbetarkollektiv är den kraft som kan förändra vårt sätt att byta arbeten med varandra. Men vägen dit är inte enkel, trots de uppenbara vinsterna för kollektivet att gemensamt agera för förbättrade arbetsvillkor så vet varje fackföreningsaktivist att vägen till insikt kan vara väldigt lång, fast fördelarna kan vara ganska omedelbara.

Hur man när vinsterna av aktion ligger ganska långt borta och finns i en diffus rymd man inte är van att prata om. Till exempel, det ägarinflytande för lönearbetarna som finns gömd i pensionskapitalen. För pensionskapitalet tycker jag det är ganska lätt att hitta argument för att de som arbetat ihop dem också bör ha inflytande över deras användning på ett mera direkt sätt än val var fjärde år. Under val, när det dessutom, sällan pratas om pensionskapitalet som en direkt valfråga.

Inte bara pensionskapitalen bör vara en grund för utökad ekonomisk demokrati, utan det finns anledning att tala om vinstdelning i ett brett perspektiv. Vi ser idag hur vi upprepar den struktur som tillhör klassamhället, 1800-talets institution som överlevt alla våra tekniska framgångar. När man läser om de svenska finansfamiljerna så förstår man hur de fördelar styrelseposter inom sina egna smala kretsar, du får en här så får jag en där. C H Hermansson skrev en bok om de femton familjerna som äger Sverige, sist jag läste om det, så hade de blivit färre, inte fler. De ohyggliga mängderna kapital som lönearbetarna arbetat ihop till sina ägare utan demokratiskt inflytande över deras användning, torde tillhöra de historiska dinosaurier, som vi nu gemensamt genom ny lagstiftning kunde undvika upprepa för framtiden.

Men hur och med vilka medel, ska vara en öppen diskussion. Trots allt vinner ingenting på att genomföras med stor brådska, revolutionernas effekter när det handlar om samhällen tenderar bli väldigt kortvariga och kan ibland bara handla om ersätta en borgarklass med en annan. Transparens är ledmotivet för att handskas med de framtida utmaningarna. Både när gäller klimathotet och frågan om hur vi ska fördela arbetet. Låt ingen ta miste på att vi står inför ändrade produktionsförhållanden vars skala och omständigheter är dramatiska.

Idag byggs det automatiserade fabriker i de länder där man tidigare förlitat sig på långa rader av flitiga händer längs sammansättningslinjerna, uppehållet vi sett i automatiseringen genom tillgången till billig arbetskraft är på vägs ände. För tjänsteproduktionen ser vi snart en lika dramatiska utveckling genom driven datorisering, de förväntade effekterna av ökade pensionsavgångar på arbetsmarknaden kan helt utebli genom rationalisering.

Det fordras ett verkligt samtal av hur homo sapiens ska njuta frukterna av vår oerhörda kreativitet och tekniska framgångar. Det samtalet borde omgående sättas igång av arbetarrörelsen.

Seppo Laine
vänsterdebattör

Read Full Post »

Försvarsfrågan är uppe och aktuellt, försvarsfolk från landets alla hörn träffas i Sälen och debatterar frågorna. Tänkte att jag skulle dra en lans för en ändrad försvarsmakt. Idag bygger mycket på att vi skyddar oss med en dyrbar teknik i ett skal kring landets gränser. Jag tror att det är mycket dyrbart att upprätthålla ett avancerat tekniskt skalförsvar. Dessutom är den inte särskilt hållbar, med 34 miljarder som den kostar idag, lovar ÖB att försvara landet i en vecka…
Dessutom är den inget skydd mot politisk/diplomatisk utpressning från stormakter. Jag tror på ett utvecklat folkförsvar där varje individ i Sverige kan medverka efter förmåga och kunskaper för att försvara landets territorium. Krigen hittills har ju visat att en stormakt inte åstadkommer särskilt mycket mot en beslutsam motståndare som rotar sig i sin egen välbekanta terräng. Med en sådan försvarsmakt har man precis lika mycket avskräckning som ett avancerat skalförsvar. Med dagens teknik är det möjligt för små enheter att bära med sig en eldkraft som vi inte sett tidigare.
http://www.vansterpartiet.se/politik/forsvaret/

Read Full Post »

En söndagsförmiddag så här skulle man kunna ägna åt att kika på hur väl råden från världens största och mest välrenommerade konsultföretag Bostan Consulting Group stämmer med en vänsterpartists idévärld. Det skrivs om rapporten i Svenska Dagbladet av reportern Andreas Cervenka. Se länken nedan som också länkar till den kompletta rapporten.
Utgångspunkten för den som inte vet om det är att världens samlade låneskulder uppgår till 321 procent av BNP år 2010, och kalkylen BCG använder sig av är att allt över 60 procent är ohållbart.
Världen gnor ihop värden för cirkus 70 000 miljarder USA dollars 2011 och totalt finns det lån på 51 000 miljarder.
Så det första man kan konstatera är att skulderna är störst i OECD-länderna och USA, ser man på världen så finns det mindre anledning till oro. Och man kan kvickt konstatera att artikeln och rapporten inte tycks diskutera långivarna överhuvudtaget mer än de kan se emot nedskrivna lån.
Även om lånen är uttryckta i pengar så är det i grunden arbete som vi lovar varandra att utföra i framtiden. Om man slutade ta lån och bara arbetade av det som finns så är alla skulder borta, om var tionde arbetsdag under tio år används för att beta av skulden. Då får man en bild av att mängden skuld är hanterbar på olika sätt.
Men det avklarat så tittar jag på råden.

  1. Ta itu med skulderna omedelbart. Så långt är jag med, man måste ha en långsiktig lösning och inte hoppa från en kortsiktig lösning till en annan. Men man ska dels ha i minnet att ett samhälle alltid behöver ha utställda löften om framtida arbete. Eftersom man framställer oerhörda mängder nyttigheter som brukas över lång tid, ett hus som är ordentligt byggt kan utan vidare betalas med framtida arbete över femtio år, detsamma gäller vägar , järnvägar med flera infrastruktursatsningar.
  2. Minska välfärdslöftena. Här är den underliggande värderingen den nyliberala ideologin, i USA har man ingen erfarenhet av ett samhälle som kan ha en nära 50 procentig fördelning av BNP till skatter och offentlig sektor som försörjer befolkningen med välfärdstjänster efter behov. I Sverige har man också lyckats dölja att det här fungerade och fungerade väl i stort. Det nyliberala mantrat säger ju att offentlig verksamhet måste få utövas av privata intressenter med vinstintresse, för att inte minska borgarklassens möjligheter att tillägna sig resultatet av arbetarklassens arbete.
  3. Öka statens effektivitet. Här har de en nyliberal agenda med, men principen är inte fel, vi väntar på beslut som höjer polisens effektivitet till exempel. Alla i offentlig verksamhet är sedan länge på jakt efter rationaliseringar och effektiviseringar, genom resursbrist och sparkrav. Men allt går bara att göra till en viss gräns, gränsen där man urholkar innehållet på det man erbjuder.
  4. Förbered er på arbetskraftsbrist. Det har länge skrivits om de stora pensionsavgångarna som ska driva upp efterfrågan på arbetskraft, denna påverkan på arbetsmarknaden borde varit i rull nu när 40-talisterna blir pensionsmogna. Men vad ser vi, jo, att folk uppmuntras till att bli kvar många år efter 65 års ålder, att borgarna lyckats kvadda konjunkturen och hela Europas arbetsmarknad med låga löner med mera, så vi just nu befinner oss i nedåtspiral som bara blir värre. Dessutom har ingen räknat på vad automatiseringen innebär för arbetsmarknaden, risken är helt överhängande att hela den avgående pensionärskullen inte ersätts av någon alls, när företagen effektiviseras och slås ihop, vi ser bilföretagen idag som står inför en strukturomvandling med många våndor.
  5. Utveckla smart invandringspolitik, skulle Europa välja vänsterregeringar igen och vänsterpolitik, så finns det möjligheter att hjulen snurrar igång så att vi behöver alla som flyr från resten av världen. Det måste göras något gemensamt i världen och Europa för just nu ökar antalet flyktingar från krig och elände.
  6. Satsa på utbildning, ja, därom är ju ingen emot, men hemma måste vi få stopp på Björklunds fånerier och få tillbaka en skola för kunskaper.
  7. Investera mer, att det finns mängder av brister i infrastrukturen har nått fram till allt fler, och det har Vänsterpartiet tjatat om länge.
  8. Öka effektiviteten i råvaruanvändningen. Åter en öppen dörr.
  9. Globala samarbeten, precis till exempel genom att omedelbara införa ILO:s minimikrav på alla arbetsmarknader överallt för att hejda tävlingen mot botten som pågår idag.
  10. En våg av entreprenörskap. I den nyliberala världen är individen nån slags fri atom som studsar runt på egen hand, i Vänsterpartiet ser vi att de flesta entreprenörer arbetar i en omgivning med andra människor, som kunder, som utbildare, och entreprenörer drivs fram via forskning i stora offentliga system likaväl som privata. Men i princip är det riktigt, i en fri marknadsekonomi ska företagsidéer kunna testas och både lyckas och misslyckas. Men marknadsekonomin ska också vara social och bäras av delaktighet för alla.

http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/01/07/losningen-pa-det-globala-pyramidspelet/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_BNP

http://www.nationaldebtclocks.org/

Read Full Post »