Som zombies på vandring

Läste en artikel om vilka ungdomsböcker som påverkat mest för några personer i dagens tidning. I samma artikel nämndes dagens upptagenhet med zombies i spel, serier, TV och film. Det slog mig att zombierna är en bild av dagens samhälle.
Lika sömngångaraktigt som zombiesamlingarna på vägen i otaliga filmer vandrar människorna i vårt samhälle dag för dag allt närmare vår egen undergång. Vi upprepar samma handlingar som vi gjorde igår, några slätar över dåliga samveten med källsortering och anpassningar av det dagliga livet. Andra beväpnar sig med järnrör och bekämpar människor istället. I det stora hela så fortsätter massans rörelser zombieaktigt mot undergången.
Populärkulturen innehåller ofta berättelser som är sammanfattningar av större sammanhang som sedan snurras runt och blir en slags spegel av det vi gör. Dagens spelvärldar ger ungdomar mer avancerade erfarenheter än min generations spel, lajvare gör avancerade iscensättningar som inte fanns på min tid.
Bilden av de levande döda som sömngångaraktigt rör sig mot samma mål är en slags illustration av ett samhälle som inte förmår att ändra sig trots alla signaler som finns om att det skulle vara lämpligt. Klimatmötet i Doha blev ett praktfullt misslyckande fast alla har någon slags insikt om att vi inte kan fortsätta att festa upp fem jordklot åt gången, för det finns ju bara ett. Jag tror att även att en majoritet, begripit det vetenskapen säger att människans historia på jorden är beroende av behagliga 350 miljondelar koldioxid i atmosfären med flera sammanhang som hör ihop med livsbetingelserna för oss.
Vad krävs för att rycka upp oss ur zombiesömnen? Kanske kommer dagens unga generationer att hjälpa oss med det, jag hoppas och tror att de kommer att ta fatt i en skala större än 68-generationen för att försäkra sig om en planet som är beboelig för deras barn och barnbarn.