Attackmyggen anfaller

Det är ena räliga kryp översvämmningsmyggorna. Det är klart, speciellt om de uppstår i de kopiösa mängder som nedre dalälvsområdet drabbats av. Invånarna kring älven säger den som inte varit om plågan inte förstår situationen och vilket elände de är för folk och fä. I tidningarna idag kan man läsa om att översvämmningsmyggan håller på att sprida sig i Sverige, klimatmodellen SMHI redovisar för effekterna av klimatförändringen är synnerligen positiv för myggan, med mera nederbörd kommer också flera översvämmade områden. Jag tror invånarna om att vi har lite svårt att inse mängden aggressiva mygg, även om jag som försökte sova i samma bastuförstuga som några tusen vanligen stickmygg, har inte inte hela vidden klar, för även den som stålsätter sig fixar bara någon minut med översvämmningsmyggen. En sommar var det några grabbar som tidningarna skrev om som skulle testa metoden med att sitta kvar tills de blivit immuna. De höll inte ut länge, och lika bra det, för vetenskapen säger att det inte hjälper med metoden att låta dem bita tills man skulle bli immun och oaptitlig för myggen, de fortsätter glatt käka så länge det fins bar hud att landa på.
Jag sitter numera med i referensgruppen för ”Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven”, genom Bygg och Miljönämnden i Gävle. Det är en grupp som samlar de olika aktörer som kring Nedre Dalälven, Gävle kommun har en bit dalälv vi också inom kommunen. För denna grupp återrapporterar länstyrelsen olika rapporter som olika arbetsgrupper arbetar med inom den regionala landskapsstrategin. Man söker och erhåller pengar för projekten från lite olika håll oftast genom Naturvårdsverket.
Man har arbetsgrupper som också har deltagare från de som bor i området. Även om det är ganska klart att den enda funktionsdugliga metod som finns idag är att spruta runt med BTI, så är det ändå en osäkerhet hur långsiktigt hållbar den metoden är. Därför försöker man hålla liv i fler trådar, om man kan reglera vattnen, om man göra skillnad med växtlighet och planerad slåtter, om man kan hitta naturliga fiender till stickmyggan som kan uppmuntras. Om det finns andra metoder för bekämpning överhuvudtaget.
Mycket av det man gör är också grundforskning kring problemet med myggorna därför fanns det också en studie kring hur kommunikation och samverkan fungerar inom arbetet för landskapsstrategin. Men huvudnumret på mötet den 5 juni var en rapport om internationella myggbekämpningsmetoder. Översvämmingsmyggan är en plåga i flera länder och världsdelar. Översikten gav väl mest vid handen att även om det finns flera sätt angripa problemet och man gjort en del begränsade framgångar men att det är BTI-bekämpning som i huvudsak används. Forskargruppen fick vid mötet en del kritik från Jan O Lundström, som menade att man slarvat och att man förbisett hans forskning. För en utomstående betraktare fick man intrycket av att kritiken var en sådan som en specialist alltid kommer att kunna rikta mot en översiktlig studie. Jan O Lundström fick också mothugg från forskargruppen som ifrågasatte att han själv var inblandad i bekämpningen samtidigt som han gjort studien om myggen. Att både göra en studie och vara inblandad i lösningen ansågs okonventionellt. Lundström tillbakavisade detta och menade att han inte hade någon aktiv roll i företaget som sköter bekämpningen.
Årets bekämpnings är numera finansierad så långt den räcker, men farhågorna är stora hos de boende för hur man ska ordna bekämpningen framledes. Frågan är lite het potatis mellan kommunerna och staten som gärna vill skicka ansvaret mellan sig. Kommunerna menar att ansvaret bör vara nationellt eftersom problemet sträcker sig över kommungränser och län, medan staten gärna ser att problemet är lokalt. Hittills har ändå alla parter bidragit med pengar för bekämpningen. Nu när myggen börjat sprida sig är det kanske på plats att inse att det är nationellt fråga och avsätta en summa i statsbudgeten för bekämpningen, när det är allmänna möten lovar riksdagsmän av alla kulörer ta frågan med sig till statsmakten…
Rent pengamässigt är det ändå ganska få miljonerna bekämpningen kostar, en överkomlig kostnad för finansminister Borg men av oerhört stor betydelse för ett drägligt liv kring Nedre dalälven.
Ett av uppdragen som återstår att utreda är i vad mån vattenkraftbolagens regleringar inverkar på myggen, och om de kan reglera på ett sätt som skulle medföra färre översvämningar och därmed mindre mygg. Det skulle naturligtvis medföra krav på att även kraftbolagen är med och tar sin bit av kostnaderna för myggbekämpningen. Bolagen har meddelat att de redan reglerar så gott det går och inte kan ta mer kostnader för naturvård vilket de redan bidrar till.
Annars pågår det arbete och projekt fler rapporter kommer väl i höst och frågan är om man kan kvarna fram en kunskapsmassa som också innebär att man hittar andra framkomliga vägar för att bekämpa myggen än BTI-besprutningen.
I frågan finns inbakat en eventuell motsättning mellan åtgärder som man kan vidta men som inte stämmer med att stora områden är skyddade som naturreservat. I bakgrunden finns alltså den gamla konflikten mellan exploatering och orörd natur.
Några länkar till artiklar i media som varit:
http://arbetarbladet.se/nyheter/sandviken/1.4635352-projekt-ska-hitta-losningar-for-att-hejda-myggplagan

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_gavle?title=svarlost_myggproblem&videoid=2185089

http://arbetarbladet.se/nyheter/sandviken/1.4642390-v-och-m-attackerade-s