Den hade åkt omkring ganska länge, artiklen i ryggan. Till slut fick jag läst den. Tack till Veikko Pelto-Piri som tipsade om den. Länken finns här nedan. Det är en artikel om Habermas syn på religionen skriven av Ulf Jonsson, jesuitpater och teol dr i religionsfilosofi vid Uppsala universitet.
Däri beskrivs det att Habermas tagit upp ämnet religion under senare delen av sitt författarskap. Habermas utgångspunkt för religionen är något jag också kan dela. Nämligen att religionen har en självklar plats i kulturen och i den offentliga debatten som en bärare av och opinionsbildare kring samhälls- och moralfrågor.
Men den viktiga reservationen att religionen tar avstånd från våld i samband med religiös tro, och accepterar vetenskapens kunskapsmonopol samt att lagstiftningen ska grundas icke-religiöst.
I varje känt samhälle har människorna bildat uppfattningar om sin egen och jordens uppkomst och härleder vardagskunskaper till trosbilder och har ett överbygge av föreställningar om världen som artikuleras som förhållningssätt för gemenskapen.
Habermas ser en relevans för religionen även i nutida samhällsliv, allt kan inte prövas empiriskt av varje människa och då förser religionen en motivation för människors handlande enligt ett sammanhängande moraliskt regelverk.
Att formulera livets mening bortom vetandets gränser med visshet är en religiös uppgift som kan vara svår att formulera icke-religiöst.
http://www.svd.se/kultur/understrecket/habermas-tror-mer-pa-religion-an-pa-gud_3083561.svd
Seppo Laine (V) 
Läser Ulf Jonssons bok Habermas, påven och tron. Intressant bok. Han kan förklara Habermas tankar väl, för det är inte lätt…