Det känns tvunget att kommentera LAS (lagen om anställningsskydd) eftersom borgerligheten är så upptagen med att koka nya soppor på gamla spikar i detta ämne. Lagen om anställningsskydd säger att personal med längre anställningstid har företräde framför dem med kortare anställningstid när ett företag ska säga upp personal. Den säger också att det är möjligt att förhandla med en kollektiv avtalspart om undantag i denna regel.
Denna paragraf är det som borgarna hatar mer än allt annat, eftersom de förhindras att agera efter eget huvud och godtycke, till och med måste presentera sakliga skäl för att ha kvar någon jämfört med någon annan. I praktiken har jag följt ett antal LAS-förhandlingar på klubbnivå på en större fabrik, oftast är det lätt att se om arbetsgivaren har skäl för att undanta någon som har en särskild kompetens som inte kan ersättas inom kort. Eftersom facken precis som de anställda är måna om att ha kvar sin arbetsplats så vill man också ha kvar den personal som krävs för arbetsplatsen. Gång efter gång har man visat på att det inte är något problem med LAS, men de borgerliga debattörerna är igång i allafall. Ponera att man tog bort lagen, så det enda man skulle få är att företagen skulle kicka ut de äldre och anställa yngre arbetskraft, nettoeffekten för samhället blir noll.
http://www.svd.se/naringsliv/las-inget-problem-for-foretagare_3706417.svd
http://www.stpress.se/artikel/facket-godkanner-undantag-fran-las-37166
Seppo Laine (V) 