Äpplen och päron och några sjuka

Jag har sparat en länk till en väldans bra artikel om sjukförsäkringarna. Björn Johnson, docent i socialt arbete tycker det är svårt att medverka i debatter om sjukförsäkringen eftersom det genast flyger omkring en mängd påståenden om många olika saker och alla jämför till sin fördel.
Den här artikeln nystar i härvan och ger en bra grund att stå på för fortsatt debatt.
Jag är orolig för den dolda sjukskrivningen, mycket av sjukdomar blir inte offentlig statistik eftersom man tar ut sjukdagarna som ledigheter eller komp. På min fabrik var det många som kämpade med diverse förslitningsskador varje dag och jag vet inte hur de kommer att klara sig fram till pension.

http://www.newsmill.se/print/35316

Read Full Post »

Den jävla miljön igen

Den finns inga större förhoppningar om att några avgörande steg tas i Durban heller. Men många människor gör vettiga grejer på mikronivån i sin egen omgivning och det kommer fram ljusa idéer om många saker. Vi har en svensk firma som gör vattenrening, andra idéer jag sett skymta förbi är engångstoaletter som blir gödning, effektivare spisar och så vidare.
Vi får nog skapa egna organisationer med direktkontakt till tredje världen och varva förbi deras korrupta statsbyråkratier och penninghungriga magnater. Man kan också stötta organisationer som redan finns och som har direktkontakt med folket som arbetar, Vi-skogen är ett exempel på ett sådant projekt.
Två artiklar nedan om vad man själv kan hitta på.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14006053.ab
http://www.unt.se/leva/offrade-jobbet-for-biokolet-1550300.aspx

Read Full Post »

Ett förtroende ligger i våra händer

Gjorde mig ett extra uppehåll i Stockholm i torsdags efter eventet om digital design. Brukar ta den tiden till att besöka Kulturhuset, en verklig Stockholms pärla. En av utställningarna var med fotografier av Nelli Palomäki. Underbar fin svartvit fotografi, som handlar om ljussättning, scenografi och kontakt med porträttobjekten. Men jag berördes också av blicken från barnporträtten, den tillit den krävde oss vi betraktare som har ansvaret för deras framtid. Bilderna fyllde på energi för att fortsätta kampen för en vettigare värld, en hållbarare värld för att planeten vi bor på ska bli en vettig vardag för alla dess varelser.

http://www.kulturhuset.se/default.asp?id=3191&domain=http%3A%2F%2Fwww.kulturhuset.stockholm.se%2F&url=default.asp%3Fid%3D40515

Read Full Post »

Flyktingar idag och imorgon

Flyktingströmmarna styrs av vilka praktarseln som sitter vid makten i olika länder. Den arabiska våren har gjort av med några men demokrati och civila strukturer byggs inte över en natt. I Europa har de varit frukterna av en lång kamp för arbetarrörelsen och liberala krafter. I Sverige har vi en stilla ström av världens nödsatta som bankar på vår port och vill komma in. Andra länder som finns direkt vid oroshärdarna får floder med miljoner som söker skydd.
Den ryska utvecklingen tycker jag är oroande, vi har en uppenbart maktgalen Putin som inte verkar rygga för någonting för att behålla makten. När den sista fasaden av demokrati rasar är det inte ett omöjligt scenario med miljoner på flykt från Ryssland…
Kommer vi att lyckas vara människor med ryggrad och heder i sådant scenario, när så mycket skamligt redan sker med den löjligt lilla flyktingvåg vi har idag?

http://www.expressen.se/ledare/1.2632565/johannes-forssberg-dodligt-hbt-hat-i-putins-ryssland

Read Full Post »

Hur skruvat kan det bli?

Idag fick jag anledning att fundera över hur partier bildar sina självbilder. Alla partier har sin historia, sina hjältar och historiska referenspunkter. Men under historiens gång förändras partierna och vad händer om partiets berättelse blir en annan än den som partiets grundare hade i sikte. Nya moderaterna är ett väldigt intressant studieobjekt idag. Det här partiet som startade som en intresseförening för de absolut rikaste i Sverige har genomgått en del namnförändringar även den. Under ledning av PR-gurun Schlingman har man under 2000-talet odlat fram en bild av ett parti som allmängiltigt ska vara för hela folkets intresse. Trots att politiken inte ändrats överhuvudtaget, den låter exakt likadan som den jag hörde från moderaternas ålderman i Bjuvs kommunfullmäktige 1982. Man ska beskatta mindre och ta in mer i avgifter, om något ska utföras så ska det utföras av någon som har egennyttigt vinstintresse i ett företag. Man minskar alltid skatten mest för de allra rikaste. Alltså, absolut inget nytt under solen.
Men ändå har moderaterna närmast ätit upp sina borgerliga vänner, gamla bondeförbundet har blivit Stureplanshöger, liberalerna har lagt socialliberalismen i soptunnan, väljarna har förstått att de lika gärna kan rösta på originalet. Högerväljare som är religiöst anfrätta väljer Kristdemokraterna självklart, de har en social framtoning som något dövar samvetet…
Det var en utvikning. Jag skulle komma fram till vad som händer när en partis självbild är så förändrat från de grundläggande värderingarna att dess medlemmar tror på att spegelbilden är sann? I många av våra kommuner har borgerliga politiker sällan haft chans till makten, utan ofta blir de en slags ständiga maktens kritiker som dessutom ofta i vart fall vill påskina att har de högre ambitioner för behjärtansvärda ändamål än majoriteten. Därför har man ofta förslag till något mer till skola, omsorg etcetera och ställer mycket frågor på dessa områden. I spalterna har man ibland kunnat läsa av en motsättning mellan borgerliga kommunpolitiker som får stångas med bister kommunalpolitisk realitet och de högre sfärernas borgerliga regeringspolitiker. Men oftast är de ändå överens i en grundfråga, att offentliga medel måste underställas vinstintresset.
Det var nog en avvikelse till från ämnet, när blir bilden av partiet så skilt från programmet att partiets politiker tror på bilden och inte sitt program? Något sådant måste ju hänt i moderaterna när de skrivit de märkliga raderna om jämställdhet, rättvisa, kamp för rättvisa och mera utan att en enda invänder på partistämman, när deras partisekreterare tar osanningen för sanning. Eller är det bara så att den bildade högern existerar på annan ort än moderaterna?

Read Full Post »

Gå till källan

Nu kommer det nog att skrivas en del om Carema och vinsterna i vården men även skolan. Därför är det viktigt att gå till rätt källa för sin information. Redan har några saker cirkulerat på Facebook och i media som borde tittat närmare och hänvisat till den journalist som tålmodigt jobbat med frågan. Nu är han inte ensam, Veckans affärer gjorde också ett reportage för några år sedan, men även den länken hittar du hos Kent Werne. Kent Werne har en tid rest runt i landet och berättat om hur riskkapitalbolag för ut vinster från sina verksamheter. Det är inte bara den redovisade vinsten det rör sig om utan också räntor på lån till moderbolagen. Han var i Uppsala och jag får medge att jag inte hade koll på hur medvetet utplundringen av den offentliga sektorn var upplagd.
Naturligtvis skrev inte stadens borgarblaska en rad om honom när han var i stan. Lika lite som vare sig GD eller Arbetarbladet tog vara på tillfället när Ankarloo eller Ehrenberg var i Gävle.

http://kentwerne.se/granskande-artiklar/den-nya-valfardsindustrin/fakta-om-de-storsta-inom-varden-och-skolan/

Read Full Post »

Visselblåsare, sjuk IT och miljardärer

Dagens SVD gav anledning att reflektera över minst tre saker. Det första ämnet är SVD:s artikelserie om klottrare, hur polisen fejkat sina siffror och idag hur vaktbolaget använt metoder i strid med lagen för att få fatt på klottrare. För det senare har man kunnat knäcka den kod som gärna unga män, men också andra slutna yrkeskårer, använder sig av i sluten grupp för att skydda sin grupp mot omvärlden. Man har också knäckt rädslan för att frångå det sekretessavtal man skrivit på med sin forne arbetsköpare. Det senare antagligen ett resultat av den allt mer lösliga arbetsmarknaden där den som är inne idag kan vara ute imorgon. Men också att tidningarna skrivit om fler modiga människor som trätt fram och berättat om missförhållanden på sina arbetsplatser. Med Carema som färskt och tydligt exempel. För oss i samhället är det viktigt med visselblåsare som träder fram, men även anonyma uppgiftslämnare, för att få veta vad som händer bakom slutna dörrar. Det är också viktigt att det finns en press som skriver om det folk berättar. SVD:s artikel om vaktbolaget och klottrarna är journalistik när den är som bäst. Lite svårt att bedöma omfattning och förekomst av överträdelserna är det, och jag antar att vaktbolaget ändå kommer att ha trovärdighet kvar hos allmänheten vars sympatier för klottrare antagligen befinner sig i den lägsta delen av skalan…
Artikeln om Stockholms satsning på IT ger mig bara ett elakt leende, windowstalibanernas härjningståg har bara skildrats i för låg grad. Jag minns en Apple-säljare som faktiskt våndades över hur skattekronorna förslösades när han hade sett med egna ögon hur mycket effektivare hans lösningar är för skolan.
Till sist Warren Buffet en amerikansk miljardär är på shoppingrunda när börserna dyker, en påminnelse om vår trots allt tranparanta samtid, där pengamaktens krumbukter kan läsas av i realtid av den som vill.

http://www.svd.se/kultur/vaktare-vittnar-om-lagovertradelser_6632010.svd

http://www.svd.se/nyheter/stockholm/dyrt-it-avtal-far-kritik-av-skolor_6632318.svd

http://www.svd.se/search.do?q=Warren+Buffet&sort=date
(hittade inte dagens artikel, men det fanns många fler…)

Read Full Post »

Arbete och kapital, kapitalet

I denna del ska försöka komma tillbaka till den grundkonflikt jag lovade beskriva i den första delen. Enkelt skulle man kunna beskriva konflikten så här, en maximal fördel för Arbete skulle vara om arbetaren fick betalt för hela dagen och inte behövde arbeta någon tid alls, motsatt så är det maximal fördel för kapitalet om den får arbete för en hel dag men slipper betala något för det.
Att båda ytterligheterna är rimliga visar det faktum att de ibland faktiskt inträffar. Jag har varit med om att vi hade permission som det då heter när det inte fanns något att göra på fabriken, det hade kostat mer att hålla maskinpark igång än låta oss drälla hemma en dag. Å andra sidan finns exempel på arbetsköpare som gärna använder gratispraktikanter, för det mesta förvisso tillfälligt det också. Men exemplen visar på verkliga extremer, för att samhället ska fungera måste därför de båda samhällskrafterna mötas någonstans på skalan. För att mötas finns det lite olika förutsättningar, lönearbetarna är nödda och tvungna att hitta försörjning eftersom de inte har kapital att leva av allt som oftast. Bland naturfolk som hade egen försörjning utanför lönearbete hade de tidiga kolonisatörerna ofta problem att hitta frivillig arbetskraft som förstod nyttan med att slita i timtal för någon annans räkning. Därför vilade kolonialmakten på militär styrka och tvångsmetoder.
För kapitalisten brukar läget vara annorlunda, om inte dennes kapital arbetar så brukar inte nöden stå för dörren omgående, däremot är det väl en risk på längre sikt att kapitalet inte förräntar sig om inte arbete utförs med det. Det här pekar på vad kapital är, ibland kan folk tro att det vi vardagligt kallar för kapitalvaror skulle ha något med kapital att göra. Så är det inte, ett kapital i nationalekonomisk mening finns till för att uträttat ett arbete som efter insatsen har lett till att kapitalet är större än före arbetet. Somliga samband är enkla att se, en jordägares kapital som arbetas med är fysiskt och skörden växer upp och tas om hand ganska öppet. En fabrik är också ett påtagligt kapital som lönearbetande kommer till och återvänder från och så vidare. Medan spekulationskapital utför sitt arbete utanför det direkta synfältet och rapporteras av som kurser/dagsvärden i tidningens spalter.
Hur går då ansamlingen av kapital till? Ja, som sagt tidigare i den grundläggande konflikten arbete-kapital står sig kapitalet starkare eftersom et inte lider någon nöd om det får ligga still, värre är det för arbetet. Lönearbetaren får acceptera de villkor som samhällsordningen påbjuder, i många samhällen kunde lönearbetande organisera sig kring gemensamma föreningar och förhandla om priset på sitt arbete, i andra får man hålla tillgodo med vad än makten erbjuder.
När väl priset är satt så tillverkar arbetaren de produkter och tjänster kapitalägarens produktionskapital tillverkar. För det mesta ingår vi i en cyklisk ordning av produktion och reproduktion både maskin och människa, båda måste produceras först för att bli produktiva, båda måste måste ha någon form av underhåll för att hållas igång, reproduceras, repareras för skador, förslitning, sjukdom. Maskinen underhålls av servicepersonal av olika, människor har sjukhus och andra institutioner som krävs under livets gång. För Marx är skillnaden för arbetsköparen att den ena sorten representerar en beräkningsbar ganska fast kostnad (lokaler och maskiner) medan den andra, de mänskliga lönearbetande, är en rörlig kostnad. Av det följer att arbetsköparen/kapitalägaren är intresserad av att minska sin rörliga kostnad.
Läsaren kanske börjar skönja mönstret till samhällsdynamiken redan här? Lyckas kapitalägaren för bra med med att minska sin rörliga arbetskraftskostnad, då blir det mindre skattemedel i samhället, färre saker konsumeras av de lönearbetande och efterfrågan minskar och färre behövs i arbetskraften. Men för kapitalägaren ökar kortvarigt vinsten när den rörliga kostnaden minskar och dennes intresse i hela processen är ju bara vinsten. Mervärdets fördelning mellan vinster och löner kan man studera i ett diagram från Ehrenberg och Ljunggrens bok ”Ekonomihandboken”. Här en länk:
http://www.etc.se/nyhet/reallonerna-sjunker
http://www.etc.se/blogg/l%C3%B6neandelen-har-sjunkit-%C3%B6ver-hela-v%C3%A4rlden

Facktidningen Dagens Arbete har gjort en undersökning om hur mycket varje anställd drar in till sina kapitalägare:
http://www.fackliganyheter.nu/home/da/home.nsf/unid/CD0114EE060635BFC125793A005710CB?OpenDocument

Två saker kan noteras att kapitalägarna världen över lyckats pressa ned sin rörliga arbetskraftskostnad, och att vinsten i genomsnitt ökat för varje anställd i svensk storindustri.
Företagen drar in i ren vinst från 50 000 kronor för varje anställd till över en miljon kronor. Enligt en tidig beräkning av Marx var en lantarbetare utsugen till 50 procent på 1800-talet, halva sin arbetstid arbetade han för godsägaren, på den andra halvan försörjde han sig och sin familj på sin jordlott. På vissa företag i Sverige är relationen densamma mellan tid som företaget får och tid som du arbetar ihop din lön på, gör din egen kalkyl på detta. Det brukar vara intressant att studera.

Det här ser ut att bli långt så det får bli ett inlägg till senare om kapitalets många former.

Read Full Post »