Vi går en strålande framtid till mötes…

Det var inte några besvärande stora folkmassor som hade samlats vid lunchtid vid folkkampanjens manifestation för Tjernobylkatastrofens 25 årsdag.Därför tänkte jag att jag kan återge talet även på min blogg ganska ungefärligen.
Mitt politiska uppvaknande från slutet av sjuttiotalet och början på åttiotalet hör också ihop med kärnkraften. Kärnkraftens vara eller inte vara diskuterades i Vänsterpartiet och det rustades för folkomröstning. Jag gick folkkampanjens studiecirkel och så här i efterhand så kan jag tycka att det var vår sida som fick det mesta rätt. De förutsägelser våra forskare gjorde om elanvändningen stämmer idag bättre än de  som kärnkraftens förespråkare gjorde, mycket på grund av att man hamnade mera rätt i sina antaganden om de möjliga energieffektiviseringar som fanns att göra. Skulle kärnkraftsvännerna haft rätt skulle vi idag behövt ett antal verk till.
Vi hade också mera rätt i våra antaganden om möjligheterna för den förnyelsebara energin, vindkraften närmar sig konkurrenskraftiga prisnivåer, vi har fått solceller som närmar sig fotosyntesens effektivitet ifråga om att ta hand om solenergin. Men tyvärr flyttade den tillverkningen till Tyskland fast produkten utvecklades på Ångströmslaboratioriet i Uppsala.

Jag var på flera studiebesök i Barsebäck och det var lätt att bli imponerad av all teknik man såg där. Men imponeringsfaktorn sjönk betydligt när jag förstod att slutprodukten var hetvattenånga till ångturbiner. Det måste finnas smartare sätt att koka vatten på än att utsätta hela mänskligheten för livsfarliga restprodukter och faror även under tillverkningen av vattenångan. Jag vill påpeka att elektricitet ändå är ett ganska enkelt fysiskt fenomen, man behöver en rörelse som driver runt en spole som i en cykeldynamo, den rörelsen borde gå att hitta i våra många pågående förnyelsebara naturliga rörelser. Vindkraften är ett exempel, havets vågrörelser ett annat. Nu har man på Ångströmslaboratoriet i Uppsala fått fram fungerande våggeneratorer som verkar väldigt lovande, vi måste se till att vi får behålla den produktionen i Sverige.

Dagens solcellsackumulatorer är möjliga att montera på taket med ekonomisk behållning idag.
För att riktigt få fart på den småskaliga utvecklingen måste regeringen snarast ta beslut om att satsa på nettobetalning av kilowattimmar och investera i smarta nät som tillåter småskalig leverans av el till nätet. (Glömde att säga det).
Som slutkläm säger jag, vi kan välja antingen en strålande framtid eller en strålande…

Duktiga elever från jazzlinjen spelade för mötet.

Read Full Post »

Om att medverka i ett ont samhälle

Vi är vana vid att betrakta en borgarklass som lugnt festar vidare fast medmänniskorna dör runtomkring. Men hittills har detta försiggått utanför vårt lands gränser. Vi har sett diktaturer där oligarkerna lever på landets naturresurser och folk lever i fattigdom och misär, störs borgarnas fest har man militär och polis att skicka ut och puckla på folket. Vår uppnådda demokrati har snävat in borgarklassens inflytande och tvingat dem dela ut anständiga löner, betala skatter och så vidare. Men även i vår transparanta demokrati tas beslut som är förödande för människor, beslut som gör att dessa individer bara ser självmordet som en utväg. Svenska kyrkans påskupprop till försvar för de utförsäkrade var gott att se, men alla var ju inte där och stöttade protesten. Hur tänker man då?
Jag vet inte riktigt vad vad jag ska göra, räcker det bara att vara med och verka för ett parti som vill något annat för att vara fri från en kollektiv skuld?
Beträffande flyktingarna som skickas tillbaka, fast både kan språk och har jobb eller med säkerhet riskerar fortsatt förföljelse, skrev jag till vår immigrationsminister och diarieförde att jag inte är med. Var det tillräckligt?

Några hundra stöttade kyrkans aktivitet i Gävle.

Read Full Post »

Samhällsteori söker svar

Innestängda i den svenska debatten är det svårt att få syn på den internationella debatt som i olika sammanhang lyfter fram marxismen. Man läser klassikerna igen och funderar över om man missat något längs vägen. I akademin har studierna kring Marx teoretiska verk aldrig upphört, som krönikören i artikeln nedan påpekar är det sambandet mellan en aktiv politik och en marxistisk teori som helt fallit ur agendan. Mycket av det har realsocialismen skulden för, arbetarklassen uppskattar inte bossar med partibok mera än dem utan, när dessutom utbytet av arbetet blir klenare än i rena kapitalistiska system eroderades tron på ett systemskifte fullständigt. Lite märkligt kan jag tycka ändå är det att borgarklassen har lyckats rulla ut sitt särintresse så fullständigt att den kört över den klassiska socialdemokratiska samhällsmodellen med. Den modell som i olika utsträckning funnits i Norden och Europa. En modell som föraktats av renläriga socialister som tycker att arbetarklassen köpts med små ständiga förbättringar genom lönelyft, utvecklingen av offentlig service, fackliga rättigheter med mera.
Ideologiska studier bedrivs inte någon större utsträckning bland de arbetande idag och uppmuntras inte i större mån av fackföreningarna heller. Trots att borgarklassen beväpnat sig till tänderna och roffar åt sig hejvilt av våra gemensamma resurser är protesterna få och ödmjuka.
Gävle besöktes av Volovarbetaren Lars Henriksson som skrivit boken ”Slutkört” för att väcka liv i debatten om vad vi ska använda produktionsmedlen till och hur de lönearbetande borde reagera innan deras produktionsmedel blivit förlegade eller utkonkurrerade av andra. Men han berättade för mig att det var svårt att väcka intresse i fackföreningarnas övre lager medan däremot hans arbetskamrater gärna funderade över frågorna.
Jag som sitter idag och bockar av allt jag lärde mig på en marxistisk studiecrikel på 70-talet, kan inte annat än vara något frustrerad över att allt upprepar sig och att Marx är hur aktuell som helst.

http://www.aftonbladet.se/kultur/article12917578.ab

Read Full Post »

En tappad haka igen

Då och då läser jag något som jag verkligen blir förvånad över, oftast blir jag då också irriterad över att det inte är något som förmedlats via mitt vanliga husorgan. Vilken tidning jag än nu råkar prenumerera på, när jag läser om förhållandet som får mig att ”tappa hakan”. Det stör också att det ibland är ett sakförhållande jag tycker samhällsgranskare av alla kulörer och sorter skulle ha reda på och pressa politikerna om vid intervjuer och utfrågningar.
Nu fick jag plocka upp hakan från knäna efter en artikel i LO-tidningen. Den redovisar att de offentliga utredningar som gjorts om eventuellt fusk i olika försäkrings/bidragsersättningar inte, som jag tänkt mig, gjorts efter ett empiriskt urval. Alltså i min värld ska ju en utredning som granskar eller letar efter felaktiga utbetalningar ta in ett antal om minst 1000 utbetalningar gjorda i ett system och sedan följa upp dem och se om de har gjorts på ett riktigt sätt. Men de så kallade expertutredningarna som gjorts har istället granskat metoder och gissat vilt kring hur många ”felutbetalningar” det kan bli. Samtidigt som man låtit blir att definiera vad som är felutbetalningar, om man avser utbetalningar som oskäligt med felaktiga skäl svindlats till sig av individer eller om systemet genererar uppgifter som hanteras felaktigt och därmed ger fel nivåer eller ersättning som inte borde fåtts. Det är ju överhuvudtaget inte vetenskap. Däremot har verken gjort egna faktabaserade genomgångar av utbetalningar och då funnit felfrekvenser som är avsevärt lägre än de expertutredningarna antagit. Jag skulle som minister skämmas för att uttala mig i frågor med så uselt underlag, men som bekant hindrar ju inte bristande vetenskapligt underlag någon huvudlös borgarminister från uttalanden.
I artiklen nedan redogör man också Reinfeldts misstänkliggörande av den mänskliga karaktären, eftersom borgarna dömer alla efter sin egen måttstock, så försöker alla sno åt sig vad de kan så fort det finns ett offentligt bidragssystem av något slag. Det är klart att den typen känner jag också igen, men normalt är de så få att systemet fortfarande fungerar. Vilket försäkringssystem som helst brakar ihop om alla bara försöker sno åt sig från systemet. Våra vanliga försäkringar är ett bra exempel, sakförsäkringar är möjliga att lösa så länge inte alla tar ut.

http://lotidningen.se/2011/04/15/maria-larsson-fuskar-om-bidragsfusket/

Read Full Post »

Hur den rike sparar på de fattiga

I och för sig har Daniel Ankarloo redan lagt in en länk i en kommentar till sin egen analys på ETC:s hemsida. Men nu när jag läst den vill jag uppmärksamma även i ett eget blogginlägg. Hans krönika belyser hur snedvriden debatten är idag och att pravdamedierna inte ens tar upp den kritik som finns och sakligt belyser frågor och ståndpunkter.
Ankarloo belyser det absurda att fortsätta av betala av på en i internationella termer obefintlig statsskuld medan landstingens och kommunernas verksamheter har viktiga behov att fylla.
Men den nuvarande tillväxten av BNP behöver man knappt ens diskutera skattehöjningar om man använder de växande skattemedlen vettigt istället, om man investerar i vår bristfälliga infrastruktur om man yrkesutbildar arbetslösa om man bygger ikapp bostadsbristen. Men inget av detta väljer den borgerliga regeringen att göra…

http://dagens.etc.se/analys/bedr%C3%A4glig-budget-fr%C3%A5n-borg

Read Full Post »

Människor och rovdjur

Jag har lite svårt att förstå varför just varghatet sitter så djupt hos en del debattörer man ser i frågan. Sett till världens totala mängd av rovdjur så är det en rätt beskedlig flora vi har ansvar att bevara i skog och mark. Och det är naturligtvis i inte utan sina risker, men i Guillous krönika jämförs dessa rätt väl.
Vare sig krokodiler, tigrar, lejon eller andra arter som trängs av vår växande civilisation har vi, vi har lodjur, björn och varg. Arter som undviker människor om de kan.
Kan bara tycka att det är himla trevligt att vi slipper dela planeten med Tyrannosaurus Rex…

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article12896783.ab

Read Full Post »

Som brev på posten

Ytterligare skattesänkningar är meningslösa och drar undan en finansiering av andra mera viktiga åtgärder för samhället. En upprustning av den eftersatta järnvägen eller yrkesutbildning för arbetslösa som exempel.
Det konstaterar fyra s-ekonomer i ett debattinlägg i Sydsvenska Dagbladet. Jag skulle säga att ”få jobb” är en överdrift, om man istället tar samma pengar och anställer folk direkt i offentlig sektor så får det en effekt på 100 procent och som är direkt mätbar.
Kostnaden för borgarnas alla möjliga sorters låtsasåtgärder är helt enorm och kunde istället ha gett välbehövligt folk i skolan och sjukvården och nyttiga investeringar för landets framtid.

http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1443852/Sankt-skatt-ger-fa-nya-jobb.html

Read Full Post »

Om budgeten

I dagens SVD läste jag att finansminister Borg samlar pengar i ladorna eftersom han är rädd för en ny banksmäll. Då måste det finnas miljarder i ladan för att inte hela det ekonomiska systemet ska gå överstyr. Genom insättningsgarantin så är det staten som i sista hand får pröjsa ifall en bank kollapsar och för att inte låneräntan för statens egna lån ska rusa iväg får man skotta in stöd till bankerna även när när de är på fallrepet genom oförståndiga affärer. Men vad som saknas är en diskussion om det här är det enda och vettiga sättet att kontrollera en finansiell stabilitet. Gärna vill man också hålla den diskussionen inom den finansiella elitsfären. Men jag menar att det är en fråga för oss vanliga dödliga med. Trots all penningcirkus så skapas fortfarande nyttigheterna och tjänsterna i den vanliga arbetsgemenskapen människor emellan. Och det utbytet måste fortgå för samhällets räkning oavsett tillståndet för de finansiella instrumenten. Även om de instrumentens roll är viktigt för smörjningen för utbytet av nyttigheter och tjänster, så finns det en tendens att låta dessa styra istället för behovet av dem för utbytet av nyttigheter och tjänster. Om värdet av pengar bryter ihop som i Zimbabve så bryter också utbytet av nyttigheterna ihop, är det för dyrt att låna så minskar risktagande kapital, eller om det saknas stora fonderingar för allmänna uppgifter.
De som skriver om dessa frågor med arbetandes intressen i fokus är väl i stort sett bara Ehrenberg och Ljunggren, den senare nationalekonom, en ensam röst sedan Grassman gick bort. Av övriga ekonomiska skribenter så har inte vår egen Johan Lönnroth varit aktiv i ämnet på länge och Daniel Ankarloo som skrivit hårt och kritiskt är inte ekonom till yrket. Därför är tidningen ETC:s granskningar av budgeten så viktiga.
Jag kan ha missat underlag i LO-tidningen, finns det någon som kan komplettera så gör gärna det i kommentarerna.
Här lägger jag i alla fall om en pdf med Ehrenberg och Ljunggrens analys av den förra borgerliga budgeten, relationer och analyser är i stor utsträckning aktuella för den budget som nu läggs även om inte siffrorna är desamma längre så klart.

Budgetgranskning_2010

Read Full Post »

Bättre aktiv än radioaktiv

Det känns skönt att även Greenpeace finns på plats med geigermätare kring Fukushima. Regeringar och kärnkraftsindustri har en benägenhet för att förminska riskerna vid kärnkraftsolyckor. I artikeln som fanns översatt i lördagens Aftonblad beskriver skribenten hur man i de officiella beräkningarna för antalet dödade och skadade vid Tjernobylolyckan bara tar med de som omkom direkt i samband med olyckan. Sedan finns inga mer fastställda beräkningar på antalet cancerfall, olika mätmetoder och olika undersökningar har gett olika resultat från , om jag minns rätt, 20 000 till halva miljonen. Däremot vet man att man diskuterar en förnyad försegling av den havererade reaktorn.
Av debatten ser jag att det fordras ett antal smällar till och förmodligen rejäla radioaktiva moln över Europa, innan alla blir överens om att hitta vägar för att världens mest avancerade sätt att koka vatten ska bli historia.
Vad krävs det för att vi ska ändra inriktning utan ytterligare olyckor? Egenintresse lönar sig, kanske måste vi skynda på mera med de smarta näten, elnät som förmår hantera leveranser av el till nätet från enskilda hushåll. Med en vindsnurra/solceller på varje hus kan vi på sikt radera ut behovet av kärnkraft.

http://www.aftonbladet.se/debatt/article12854584.ab

Denna länk är till en artikel som fanns översatt i lördagens tidning av Aftonbladet, hittar inte den i nätupplagan.
http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2011/apr/01/fukushima-chernobyl-risks-radiation

Read Full Post »