Om företagandets villkor och kunderna

Göran Greider problematiserar entreprenörskapet i artiklen nedan. Ta gärna del av den men jag tänkte också skriva några rader om entreprenörer. Vi lever i en tid när väldigt mycket talas om myntets ena sida, entreprenörerna, men mera sällan om kunderna. Grundsanningen är ju om det inte finns kunder så finns det inte entreprenörer heller. Kundunderlaget bär inte hur många pizzerior och frisörer som helst, speciellt inte om de verksamma i dem ska hämta hem en anständig lön och ersättning för sina kostnader. I vårt samhälle är tanken att det egentligen hela tiden ska finnas en viss överetablering av verksamheter så att de som inte är konkurrenskraftiga slås ut och de som är bra blir kvar. Vi har sett att många verksamheter klamrat sig kvar ändå genom att man plockar ut mindre än vanliga löner och/eller lägger in mer arbetstid. Ibland har inte det heller räckt utan man smiter från sina samhälleliga förpliktelser som momsinbetalningar, skatteinbetalningar och man anställer folk svart. De senare avarterna har samhället minskat kraftigt numera genom tekniska åtgärder som personalliggare och svarta lådor till kassaapparater.
Men i grunden är entreprenören en viktig del av samhällslivet, någon som tar på sig att antingen själv eller tillsammans med andra leverera produkter och tjänster till samhället. Att etablera en produkt eller tjänst på en marknad och hitta sina kunder brukar oftast medföra en ganska avsevärd kostnad och ta en tid som är olika lång, men måttet som ofta används är cirka ett år. Det är lätt att se att det krävs mycket jobb. I vår kunskapsbaserade värld kan en verksamhet vara att man erbjuder en specifik kunskap man har som värderas av kunderna, läkare, advokater, IT-specialister med mera. I ett exempel jag läste för en tid sedan, så var rekommendationen att man fakturerade 800 kronor i timmen för att kunna ha tid för nya kunskaper, semester och så vidare och ha en normal inkomst om kan fakturera, tror det var 1000 timmar på ett år. Någonstans i det häradet ligger väl en konsulttimme fortfarande.
Entreprenörskap är ett viktigt ämne för skolan med. Även som lönearbetande är det viktigt att man förstår företagandets villkor för att kunnas ställa rätt krav i förhandlingar.
Med det sagt, så kan man fundera vidare över hur entreprenörskap uppstår. Jag menar att jag inte hittar något stort i att, till exempel en lärare får en skola av en kommun och sedan kortar ner alla utgifter för att skapa sig några miljoner i fickan. För en borgare är detta ett under av effektivisering.
Ett sant entreprenörskap är till exempel Angry Birds, ett spel för Iphone som sålt i miljoner exemplar. Men även det entreprenörskapet har underlättas genom en färdig distributionsväg för produkten. Min riktiga entreprenör är den som hittar en en idé som är ny på något sätt och även arbetar upp hela distributionskedjan och marknaden för produkten. Många av dagens företag bildas för att konkurrera om en marknad som redan finns med företag som bygger på samma idé. En del företagande handlar om stora kedjor som konkurrerar globalt om kunder, MediaMarkt är ett exempel i Sverige. Vad man ska komma ihåg är att det är kunden som betalar slutnotan för allt företagande i världen.
På högskolan i Gävle finns det numera en kurs för företagande i upplevelseindustrin, jag hoppas få se många spännande företagsidéer från denna. För här ser man rent demografiskt en kundgrupp som växer nu och i framtiden. Vi kommer att ha fler någorlunda välbeställda pensionärer i Europa som har sitt på det torra och fortfarande är rörliga fysiskt, de vill och kan uppleva nya saker. Samtidigt finns det en trend att övriga samhällsgrupper vill konsumera mer upplevelser. Musikfestivalindustrin är ett exempel på upplevelsekulturen.
Entreprenörerna räddar inte världen men deras kunder gör det, är kanske inte vad jag menar, för människor köper dåliga saker med. Men den satsen illustrerar vad den borgerliga debatten glömmer bort. Antalet anställda blir inte fler för att en gemensamt arrangerad verksamhet drivs med entreprenörer från att tidigare varit i kommunal regi, snarare tvärtom. Fyra pizzerior som delar på samma kundkrets som tre gjorde innan behöver inte vara någon avgörande samhällsförbättring.
Poängen är att kundernas köpkraft avgör antalet entreprenörer som rimligt kan försörja sig på att leverera produkter och tjänster i ett samhälle, en politik som gör alla utom de mest välmående fattigare leder inte till fler entreprenörer.
Det här blir lite långt så jag sparar ett resonemang om entreprenörskapet och problematiken kring anställningar till ett senare inlägg.

http://www.newsmill.se/node/23802