Även om det lär finnas kritik mot slutsatserna i boken Jämlikhetsanden av Wilson och Pickett så kan var och en som läser boken se underlaget forskarna har använt och själv bedöma hur rimliga dessa slutsatser är.
Deras forskning visar på ett entydigt samband mellan dåliga faktorer i samhället som kriminalitet, våldtäkter, utbildningsnivå, sjukdomar och fetma och hur jämlikt fördelat inkomstnivån är.
Bra indikatorer har alltid samband med hög jämlikhet och dåliga indikatorer med låg.
Det är sorgligt att det behövs forskning som denna för att visa det som vi kan se med egna ögon. Länderna där borgarklassen festar runt och skiter i sina medmänniskor har utbredd fattigdom och allmänt usla villkor. Ju mer borgarklassen säljer ut naturresurserna till utländska företag för egna små belöningar, ju hårdare man plundrar arbetarklassen med oskäliga lånevillkor och låga löner, desto mer elände finns det i statistiken.
Borgarklassens lösning på detta är som alltid att man försöker få institutioner och forskare att sluta mäta sådant som blir besvärande för dessa festande bonusjägare. Inte undra på att vår egen snälla borgarklass (i internationella termer) raskt avskaffade ett antal institutioner som forskade kring arbetslivet…
http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article6495857.ab?sms_ss=facebook
Termen borgarklass används inte om individer, det är ingen individuell egenskap, utan beskriver förhållandet en grupp har till produktionsmedlen i samhället. På samma sätt beskriver inte heller termen arbetarklass någon enskild individ mer än i sitt förhållande till produktionsmedlen. Däremot är det sorgligt att världens tidigare vänstrigaste medelklass följer sina klasskamrater i Europa ifråga om snäva klassintressen som punkterar samhället.