Stora vågor i ankdammen

I veckan blev jag väldigt konfunderad. Det visade sig att jag helt hade missat utdelningen av året pris för grävande journalister “Guldspaden”. Men inte nog med det min haka letade sig mot golvnivån när jag läste att den delats ut till Expressen journalister som lyckats läsa i offentliga handlingar.  Inte nog med det, de tolkade efter egen förmåga också, bara för att åstadkomma rubriken att Jan Guillou varit rysk spion. En historia som inte ens SÄPO följt upp utan snarare avskrivit.
Bakgrunden till artikeln har belysts i flera olika artiklar både av Guillou själv och andra. Sanningshalten som vidimeras är att Guillou faktiskt träffat en rysk ambassadtjänstemän, i syftet att hitta en artikel enligt honom själv eller enligt Expressen att sälja viktig information, spioner är spioner för att de överlämnar hemlig information till främmande statsmakt. Själv kan jag undra över vilken hemlig statsinformation Jan Guillou kunde ha erbjudit? Okej, man behöver inte vara spion för att handla i främmande lands syfte, man kan vara någon släpper information som den främmande statsmakten vill ha publicerat. Att Guillou skulle vilja ha den rollen i förhållande till någon verkar ganska osannolikt, han gillar ju mest att tala om “hur det verkligen är” för egen agenda.
Är Sverige verkligen så litet att en samling kollegiala journalistsyskon tillsammans kan agera för att stämpla ut en förhatlig kollega?
Något annat skäl för att ge ett pris till en artikel med så liten “avslöjande” halt kan inte jag se.

http://www.aftonbladet.se/kultur/article6860403.ab