På Facebook får jag ofta inbjudan till grupper som handlar om att ogilla kapitalismen. Men jag avböjer inviterna och tänkte använda detta inlägg till att förklara varför. Jag tror nämligen att Marx har en poäng i att samhällsförhållanden förändras efter sina produktionsförhållanden, det finns inget förändrat samhälle förräns grundläggande produktionsförhållanden förändrats. De forna öststaterna är ett tydligt exempel, dess produktionsförhållanden blev en blek kopia av kapitalismen, strykeförhållanden mellan klasser var en avgjord spegelbild av produktionen i väst. Bara i Jugoslavien fanns tydliga experiment med att rubba ledningstrukturer med arbetarinflytande över hela produktionsprocessen. För att inte sväva ut i en jämförande beskrivning av av produktionsförhållanden stannar jag här.
Man ska inte heller glömma att det inte är så väldigt länge sedan vi lämnade feodalismen bakom oss och att kapitalismen växte fram från 1600-talet och framåt. Trots det lever människor i feodala förhållanden än idag, uppbundna och närmast livegna arbetande för jordägare eller kapitalägare.
Under kapitalismens oerhörda dynamik växte det fram industriarbetare som där de kunnat organisera sig fritt, förmått ta kamp mot exploateringen av deras arbetskraft. För kampen att kunna organisera sig har man fått stöd av framsynta liberala krafter med. På den organisationsförmågan har det vuxit fram välfärdssamhälllen i Norden framför allt, men också på den europeiska kontinenten.
Därför är kapitalismen det bästa sättet att organisera produktionsförhållanden idag. Men dessa produktionsförhållanden har uppenbara brister vilket är upphovet till socialismens strömningar, som vill utveckla ett nytt bättre produktionsförhållande. Men man vill så gärna förbise att detta inte är möjligt förräns de tekniska betingelserna föreligger. Min övertygelse är att vår kommunikationsförmåga idag utgör ett sådant tekniskt språng som kommer att göra det möjligt att tala om ett äkta paradigmskifte, en övergång till nya produktionsförhållanden. Eftersom vi lever mitt i denna övergång är det inte enkelt att veta vad nästa stadie ska kallas, min favorit -ism, är faktiskt “globalism” som beteckning på detta nya stadie. Teknikskiftet innebär exempelvis att en montör i Mjölhult kan veta exakt vad en montör i New Delhi tjänar på att tillverka en pryttel…
Det kommer att bli möjligt att bilda en äkta fackföreningsinternational som bevakar arbetarnas rättigheter världen över och det är naturligtvis en maktförskjutning som dagens elit kommer att bekämpa med näbbar och klor. Fast nu som förr kommer det att finnas avfällingar som istället bejakar utvecklingen, stöttar Fair trade och så vidare. Men framgången kommer återigen att vila i händerna på den stora massan konsumenter och arbetande.
En liten not om Kina, för när jag skriver det här, är det nog en och annan som tänker, “Men Kina då?”, och Kina är väl bara en verklig sinnebild av kapitalistisk utsugningsapparatur, arbetarna underst i högen som arbetar ihop förtjänster åt medel och överklass i vanlig ordning, att eliten kallas sig kommunister är bara ett annat sätt att positionera makten. en elit som fullt medvetet sålt arbetarna som billig arbetskraft för at skaffa sig realpolitiskt inflytande i världen och det har man lyckats väl med. USA:s kapitalister har sedan länge glömt sina egna kapitalisters grundande av ILO och glatt flyttat sin tillverkning dit arbetarna går för billigaste pengen…
Seppo Laine (V) 
Ekonomiskt demokratiska företag fungerar typiskt bättre än kapitalistiska företag. Mest viktigt så har inte kapitalister förmyndarmakt över folks arbetsliv. David Schweickarts After Capitalism är upplyftande läsning i dessa tider av Margaret Thatchers TINA, there is no alternative (to capitalism).
Hej!
Tack för upplyftande kommentar. Jag tycker att bästa SAAB-lösningen hade varit att låta de löneanställda överta företaget och styra det efter förmåga. Men jag fick bara reaktionen att det var orealistiskt…
Men frågan är skulle det vara tillräckligt med förändrat produktionsförhållande för att man ska ha lämnat kapitalismen då, jag tror inte det. Men det hindrar inte från att det är synnerligen viktigt att att arbeta för demokratin på varje arbetsplats.
Seppo
Om produktionsförhållandet är ekonomiskt demokratiskt så är det en negation av kapitalism. Däremot förnekar Schweickart inte behovet av en marknad för varor och tjänster. Marknad och kapitalism är inga synonymer. (Den kapitalistiska finansmarknaden är däremot avskaffad i ett ekonomiskt demokratiskt system.)
Jag håller med om dina tankar om Saab. Bo Rothstein förde fram sådana tankar i elfte timmen. Det är sorgligt att se att vårat parti inte sa flaska.
den här är en kritik av en artikel blogg som jag hittade på bloggsidan, den är en kort analys av nuvarande kapitalism i världen, men den har vissa felaktigheter som att tänka att socialismen är en avspelning av kapitalismen. de är mottsatta ekononomiska system , framför allt olika, om man pekar b på det dåliga ser man att kapitalismen är anarkiskt i grunden medan socialismen är för organiserar där fiins inte så mycket utrymme till spontanitet. för andel måste vi vänta vart historien ska ta oss till globalisering är inte bästa vägen, den är imperialistisk, den respekterar intevåra bestämmelser, våra själständighet den vill lära oss många sakwer som vi vill inte lära oss, vi har vårat för länge länge sedan.
den här en referat till en blog som jag hittade i blogg sidan av en man som heter SEppo Laine. Patricio Gonzalez
Jag kan tyvärr inte se att någon reeellt existerande socialistiskt system åstadkommit något annat än en skrattspegel av kapitalismens produktionsförhållanden. Du har exakt samma maktförhållanden på golvet som i kapitalismen och det menar jag är avgörande för vad man gör, inte någon teori om hur det borde vara.
Beslut om produktionens villkor och vad man producerar är ett resultat av den medel och överklass som dikterar villkoren för arbetarna här som där.
Däremot är det sant att de socialistiska staterna inte tillät den nödvändiga dynamiken för kapitalismens sätt att arbeta med att företag med varor/tjänster som inte står sig på marknaden snabbt läggs ned och en viss kapitalförstöring sker och därför försvann dessa resurser först när de utsattes för riktig konkurrens.
Globalism eller socialism, vad nästa produktionsförhållande ska heta vet vi först om 100 år i bästa fall, än så länge är vi alla säkert förankrade i kapitalismens strypkoppel. Och min poäng är att det är klart bättre än feodalism. Eftersom vi har kunnat visa att arbetarrörelser kan tilltvinga sig objektiv makt inom kapitalismens system.
jag tycker att den här blog är ganska bra, det är en bra analys av kapitalismens situation i nu- tider, även om jag tänker attsocialismen är inte en kopy av kapitalismen, utom den är det mottsattsa systemet…